Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Miss Morstans kasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stolen, som Sherlock Holmes satte fram åt henne,
kunde jag icke undgå att märka, hur hennes
läppar darrade, hennes händer skälfde och hon
visade alla tecken till stor sinnesrörelse.
»Jag har kommit till er, mr Holmes», sade
hon, »därför att ni en gång satte min principal,
mrs Cecil Forrester, i stånd att lösa en liten
huslig förveckling. Hon behöll ett djupt intryck
af er vänlighet och skicklighet.»
»Mrs Cecil Forrester», upprepade han tankfullt.
»Ja, jag tror, att jag var henne till en smula
nytta. Men om jag mins rätt, så var det en
mycket enkel kasus.»
»Det tyckte icke hon. Men i alla händelser
kan ni icke säga detsamma om mitt ärende. Jag
kan knappast tänka mig något mera besynnerligt,
något mera ytterligt oförklarligt än den ställning,
hvari jag befinner mig.»
Holmes gnuggade händerna, och hans ögon
lyste, under det han lutade sig framåt i stolen
med ett uttryck af koncentrerad uppmärksamhet
i sitt skarpa hökansikte.
»Framställ er kasus», sade han i kort, affärsmässig
ton.
Jag började finna min närvaro brydsam.
»Ni ursäktar mig helt säkert», sade jag, i det
jag steg upp.
Men till min förvåning sträckte den unga
damen ut sin handskbeklädda hand för att hålla
mig kvar.
»Om er vän», sade hon, »ville vara nog god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
