- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
267

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husandakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUSANDAKT.

267

och visste knappt, hvad han skulle göra. Gossen märkte
hans förlägenhet, knäppte ihop sina händer och nedkallade
Guds välsignelse öfver soldatens måltid. Efter denna följde
husandakt. Man räckte soldaten en bibel och han läste med
de andra, sjöng med dem och hörde husfadern bedja för
honom — för honom, som aldrig bad för sig själf.
Egendomliga känslor började att röra sig i hans bröst. När han kom
in i sitt sofrum, föll han på sina knän och bad: »O, du detta
husets Gud, var äfven min Gud!» — Detta var hans första
bön sedan många år tillbaka, men den blef icke hans sista.
Det dröjde icke lång tid, förrän han lärde känna Herren
Jesus och kunde berätta något om honom för den lille
Henrik.

En som icke hade tid. — En biskop höll en gång en
visitation i en församling och började härvid ett samtal med
husfäderna inom församlingen. Ibland andra vände han sig
till en ansedd församlingsmedlem, som var kyrkovärd, med
frågan, om han föregick sin församling med godt exempel
genom att hålla husandakt. Mannen urskuldade sig med, att
han icke hade tid därtill. Då svarade biskopen med djupt
allvar: »Tid har ni nog, men ingen evighet/»

Gudstjänst framför allt. — I en stor stad fanns en
gång en skräddare, som aflade en bestämd kristusbekännelse.
Ibland annat inrättade han äfven ett familjaltar, där
husandakten förrättades. Några af hans förra vänner förföljde
honom på allt sätt, och emedan de visste, när han förrättade
sin morgonbön, sände de just då en herre in i hans butik.
»Hvar är mästaren?» frågade denne herre bodgossen. —
»Han är uppe och spisar frukost», blef svaret. »Gå upp och
säg honom, att han genast kommer ner, ty jag ämnar
beställa ett par kostymer af honom». Gossen gick och kom
till mästaren med sitt ärende, just när denne öppnade sin
bibel för att läsa däri. »Säg herrn, att vi just nu hålla på
att förrätta vår andakt, men att jag kommer om några
minuter», sade han till gossen. Denne återförde svaret till
herrn, som blef mycket förtörnad och sade: »Gå och säg din
mästare, att jag, i fall han icke genast kommer ner, går till
en annan skräddare med min beställning.» Gossen gick, men
mästaren sade: »Det gör mig ondt, men jag måste först tjäna
Gud, och sedan jag tjänat honom, skall jag komma ner i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free