Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudsförnekare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUDSFÖRNEKARE.
237
gumma, jag vill visst icke beröfva eder eder tröst, men —»
»O, det är icke något svar på min fråga», invände kvinnan.
»Ni måste hålla er till saken. Hvilken nytta har ni haft af
er åskådning?» •— Otroshjälten försökte än en gång att gifva
ett undvikande svar, men syntes förlägen och alla
genomskådade det ihåliga i hans uppfattning. Åhörarna klappade
i händerna som bifall åt den gudfruktiga gumman, men
bespottade föreläsaren, som måste skamfiat draga sig undan,
besegrad af en gammal troende obildad kvinna.
En sista bön. — En amerikansk tidning, »Observer»,
berättar följande lilla historia: En familj, som bodde nära
kyrkan utan att någonsin besöka den, emedan fadern var
en afgjord ateist (gudsförnekare), blef för kort tid sedan
försänkt i djup sorg. En liten högligen älskad dotter
insjuknade och dog. Kort före sin död ropade den lilla till
sin fader, som stod vid hennes bädd, i det hon fattade hans
hand: »Fader, jag önskar, att du ville bedja med mig!»
Denne lät liksom förlamad sin hand sjunka åt sidan och sade
med bedröfvad uppsyn: »Jag kan icke bedja, jag vet ej huru
man skall bära sig åt». Därmed lämnade han sjukbädden
för att söka reda på någon, som kunde uppfylla denna sista
önskan från hans döende barn, som dock efter en kort stund
var ett lik. Fadern kunde emellertid icke mer blifva fri
från den tagg, som hans älsklings sista bön lämnat kvar i
hans hjärta. Och då hans son, som skyndat hem vid
underrättelsen om systerns död, mötte honom i dörren, ropade
han emot honom: »O Joe, det gifves en Gud, jag vet det,
det finnes en!» — Sålunda var hans gudsförnekelse
vederlagd — af ett litet barn.
En ungsocialists slut. — Våra socialister och
isynnerhet de yngre ibland dem hafva tyvärr i allmänhet gjort sig
kända som råa svärjare och gudsförnekare. Men att de
härigenom nedkalla Guds straffdomar öfver sig själfva och vårt
land är uppenbart. Sålunda berättas från Dalarna en
händelse från storstrejkens dagar 1909: Emil Ågren från
Jugans-bo i By socken, hvilken på söndagskvällen den 8 augusti
under andjakt råkade af våda skjuta sig själf, hvarvid haka
och näsa krossades, afled å Falu lasarett följande
onsdagsnatt. — Ågren, som var en ifrig ungsocialist, hade på
söndagsafton, innan olyckan hände, i ett sällskap under svor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
