Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUD.
233
Hvem gifver regn och solsken? — Filip II, konung
i Spanien, red en gång med sin lille son, sedermera Filip III,
på en spatsertur utåt landet. Under vägen började det att
regna. Då sade den lille prinsen: »Min herr fader, jag skulle
vilja bedja om något.» — »Hvad då min son?» — »Laga så,
att det slutar upp att regna.» — »Mitt barn», svarade
konungen, »det står icke i min makt att göra, det finns en
öfver mig, och han liar nyckeln till regnet och han
öfverlämnar den icke i någon människas händer.» Då sade
prinsen: »Ack käre fader, när I icke kunnen uppfylla en så
obetydlig sak åt mig, så förstår jag nog, att I icke förmår
mycket just.»
En naturvetenskapsmans ord. — En lärd och from
man sade en gång: »En riktig naturforskare kan icke vara
en gudsförsmädare, ty den, som så djupt skådat in i Guds
verkstad och i likhet med mig haft tillfälle att beundra
Guds allvishet och ordning måste i ödmjukhet böja sina
knän inför en högre andemakts styrelse.»
»Huru många gudar finns det?» frågade en lärarinna.
»En enda», svarade en liten gosse. — »Huru kan du veta
det?» — »Jo, det gifves intet rum för flera, ty vår Gud
uppfyller himmel och jord.»
Guds regemente. — Gud har i sin hand liksom en
stark tygel, hvilken omfattar hela mänskligheten och
omspänner hela världsaltet. Vid denna tygel äro de enskilda
människorna fastknutna medelst särskilda små trådar, så att
de kunna röra sig fritt i en liten omkrets. Emellanåt
drager Gud hårdt åt sin tygel, emellanåt låter han den ligga
mera löst. Inom sitt lilla område kan nu människan i följd
af sin frihet uträtta åtskilligt, hon kan uträtta mycket godt
eller anstifta mycket ondt. Men världshistoriens gång i sin
helhet röner häraf föga inflytande: Gud håller den tygeln i
sin starka hand, och hvad han vill, det måste till slut ske;
allt måste tjäna det ändamål och komma till det slut, som
Gud bestämdt.
Hvar Gud icke finns? — En gosse, som gick i
småskolan, tillfrågades af sin lärarinna, om han visste något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
