- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
198

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försummelse. Likgiltighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

FÖRSUMMELSE. LIKGILTIGHET.

Ordspråk: För sent att råda, när skadan är skedd. För sent att stänga

buren, när fågeln är utflugen. — För sent att yakta elden, när huset står

i brand.

Kålmaskarna. — En fra hade omkring sitt hus en liten
trädgård, hvari hon odlade allehanda grönsaker, hvaraf hon
och hennes dotter hufvudsakligen hade sin utkomst. När
mor och dotter en dag sutto tillsamman i trädgården, sade
den förra: »Se där, mitt barn, på undersidan af kålbladen
finnas små grönaktiga bollar. Det är äggen af den
skad-lige kålfjäriln, och inom kort skola de hafva utvecklat
sig till larver, som glupskt förtära våra sköna kålsängar.
Rengör därför redan denna dag hvarje blad och förstör
äggen, på det vi må få en vacker kålskörd!» — »Ja, kära
moder», sade flickan, »det vill jag göra.» -— Men flickan
tänkte, att hon hade god tid härtill och uppsköt därför sitt
arbete dag från dag. — Då kom modern åter ut i sin
trädgård och trodde att allt var gjordt, såsom hon sagt. Men
då hon fick se kålen, blef hon mycket bedröfvad, ty
kålmaskarna eller rättare fjärillarverna hade ätit upp nästan
alltsammans. — Hon förde då den försumliga dottern till de
sköflade kållanden och sade: »Se där livad din försumlighet
haft för skada med sig! Af våra sköna kålsängar finnes nu
ingenting annat kvar än bladnerverna!» — »Ack», sade
flickan, »jag ämnade ju i eftermiddag plocka bort maskarna
från bladen.» — »Nu är det för sent», svarade modern, »men
glöm icke en annan gång denna regel: ’Uppskjut icke till
i morgon, hvad du kan göra i dag.’»

Följderna af försummelse. — En man, som arbetade
ute i det fria, fick en kall vinterdag en lätt skråma på sin
ena hand. Om han ägnat några minuter åt sårets vård,
hade det säkerligen blifvit läkt på en dag eller två. Men
mannen försummade det. En lätt inflammation inträdde,
hvilken utan svårighet kunnat botas genom ett enkelt
vattenomslag. Men mannen försummade det. Hela handen blef
nu angripen. Den behöfde nu skicklig läkarevård. Men äfven
detta försummades. Det onda steg upp i armen och spridde
sig snart till ryggen. Nu först blef det oro och förskräckelse
i familjen. Läkare tillkallades. Denne fann saken betänklig
och tillkallade flera läkare för att undersöka och rådpläga.
Frågan var, om den skadade lemmen skulle kunna aftagas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free