Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XLII. Ofog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
»I alla händelser», sade Uriah med en vridning
på sin motbjudande kropp, »skola vi stänga till
dörren. Hela staden behöfver väl inte få veta det.»
Med dessa ord gick han på tå till dörren, som
jag lämnat öppen, och låste den. Därefter kom han
tillbaka och återtog sin förra ställning. Han
försökte att i rösten och sättet hyckla ett medlidsamt
nit, som åtminstone föreföll mig personligen
obehagligare än hvarje annat slag af förställning.
»Jag har känt det som en plikt, master
Copperfield», sade Uriah, »att för doktor Strong påpeka
hvad ni och jag redan talat med hvarandra om.
Ni förstöd mig likväl inte fullt då, eller hur?»
Jag gaf honom en blick men intet svar, och i
det jag gick fram till min goda gamla lärare, sade
jag några ord, som voro ämnade till tröst och
uppmuntran. Han lade sin hand på min axel, som han
brukat då jag var en liten gosse, men han lyfte icke
upp sitt gråa hufvud.
»Som ni inte förstod mig, master Copperfield»J
återtog Uriah på samma fjäskiga sätt, »tar jag mig
friheten att i all ödmjukhet nämna, efter jag är bland
vänner, att jag fäst doktor Strongs uppmärksamhet
vid mrs. Strongs beteende. Jag försäkrar er,
Copperfield, att det bär mig mycket emot att ha att skaffa
med någonting så obehagligt, men som det nu är, bli
vi alla jinblandade i någonting mycket otillbörligt.
Det var det jag menade, ser ni, den där gången då
ni inte förstod mig.»
När jag nu erinrar mig hans hånfulla leende,
förvånar det mig, att jag inte tog hono|m i kragen och
skakade lif och anda ur honom.
»Jag uttryckte mig förmodligen inte så klart»,
fortfor han, »och det gjorde inte ni heller.
Naturligtvis voro vi båda benägna att kringgå ett sådant
ämne. Nu har jag emellertid beslutat mig för att
tala rent ut, och jag har nämnt för doktor Strong
— var det något ni sade, sir?»
Detta sista till doktorn, som jämrat sig. Det ljudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
