Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Lilla Em'ly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
sluta mig i sin pmma famn — allt detta har jag
ej kraft att närmare skildra. Jag oroades icke af
några farhågor, att det var alltför ungdomligt af
mig att dela hennes sinnesrörelse. Jag tror aldrig,
att jag i hela mitt lif — inte ens ensam med henne
— skrattat och gråtit mera ogeneradt än jag gjorde
i den stunden.
»Hvad Barkis skall bli glad», sade Peggotty och
torkade sina ögon med förklädet. »Det gör honom
säkert mera godt än stoptals liniment. Får jag gå
och säga honom, att ni är här ? Vill ni inte gå
upp och hälsa på honom?»
Visst ville jag det. Men det var inte så lätt för
Peggotty att komma ur rummet, ty så snart hon
kom till dörren och vände sig om och fick se mig,
kom hon tillbaka för att åter skratta och gråta vid
min axel. För att göra saken lättare, gick jag till
sist med henne ditupp, och efter att ha väntat
utanför en minut, under det att hon sade ett ord till
mr. Barkis för att förbereda honom, gick jag in
till den sjuke.
Han mottog mig med verklig förtjusning. Han
hade sådana giktplågor, att jag inte kunde skaka
hand med honom, men han bad mig skaka tofsen;
på hans nattmössa, och det gjorde jag på det
hjärtligaste. Då jag satte mig bredvid sängen, sade han,
att det kändes så innerligt godt, att det nästan
var som då han var ute och kuskade för mig på
Blunderstonevägen. Då han låg där i sängen med
uppåtvändt ansikte och så väl omstoppad för öfrigt
att han, likt en kyrkängel, tycktes bestå blott af
ansikte, erbjöd han den underligaste anblick jag
någonsin sett.
»Hvad var det för ett namn jag skref upp inuti
kärran, sir?» frågade mr. Barkis med ett långsamt,
giktbrutet skratt.
»Ja, mr. Barkis, om den saken hade vi åtskilliga
allvarliga samtal, eller hur?»
»Nog ville jag bra länge, sir ?» sade mr. Barkis.
»Ja, bra länge», sade jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
