Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
också paradiset legat och Adam och Eva hade
först bott där. I början hörde Marion alltid
troget på, men till slut talade farmor så underligt
och använde så många främmande ord, som
hon inte förstod, och då tyckte hon det vara
roligare att sitta och tänka på böcker, som hon
själf hade läst och rörande kärlekshistorier
såsom »Clarissa» eller dem i Shakspeares skådespel
hvilka hon fått till jul af herr Livingston.
Mycket af det som farmor talade om glömde
Marion snart igen, men något hon alltid — hela
sitt lif igenom — mindes, var det som hände
den allra första gången, då hon var ensam med
gumman i det »svenska» rummet (som barnen
sade), och hon med sin stora nyckel öppnade
den nedersta lådan i sin dragkista och högtidligt
bad sondottern falla på knä.
Lilla Marion lyfte lydigt upp sin rena
hvita linnekjol och gjorde som farmor befallde.
Nere i lådan låg en skarlakansröd röck med
fula, mörka fläckar ocli ett stort hål på bröstet,
hvilken hon dunkelt mindes sig ha sett
någonstädes förut.
Madam Anna Maria tog upp rocken och
bredde den ut öfver sina knän. Hennes gamla
ådriga händer darrade, då hon strök öfver
uppslagen och det röda klädet.
»Hade den ändå varit blå och gull»
mumlade hon och runkade så underligt på sitt gamla
hufvud under den stora hvita mössan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
