Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
praktisk betydelse. Men di Stoikerna antagit affekterna
inverka störande pä menniskan, så hade menniskan der igenom
ett praktiskt syftemäl nemligen att göra sig fri från dessa,
och dertill fordrades enligt Stoikerna icke blott en riktig
kunskap om godt och ondt, utan äfven en förnuftsenlig
sjellbe-stämning. Då de nu antogo dygden eller viljans på vetande
grundade förnuftsenliga riktning vara det enda goda och
der-emot satte affekterna såsom det enda onda, så är klart, att
de måste yrka ett fullkomligt upphäfvande icke blott af alla
affekter, utan äfven af sjelfva förmågan att afficieras, och att
de genom detta upphäfvande skulle tro sig vinna det högsta
goda. Verksamheten skulle nemligen sjelfmant vara
förnuftsenlig, sedan menniskan blifvit befriad från yttre störande
inverkan. Men å andra sidan skulle den ostörda förnuftsenliga
verksamheten icke fordra någon kraft i viljan, och då hon
derförutan icke vore praktisk, så kunde hon icke heller ega
sedligt värde. Man skulle således vid frågan om det högsta
godas verklighet bringas till nödvändigheten att välja mellan
att låta den vise väl vara sedlig, men stadna på den
ofullkomliga grad af sedlighet, på hvilken han ännu har att kämpa
mot det onda och således ännu deraf afficieras,. och att
frigöra honom från alla affekter, men i och med detsamma
från-känna honom sedlighet i egentlig mening. Då nu Stoikerna
icke erkände några grader af det godas verklighet, utan
fast-höllo, att det antingen måste finnas fullständigt eller ock
alldeles icke finnas, så drifvas de till valet mellan förnekandet
af det godas verklighet hos menniskan eller af en vis, det
vill säga sedlig menniskas tillvaro och påståendet, att en
men-niska kan vara fullkomligt fri från affekter, men det oaktadt
ega sedlig, det vill enligt Stoikerna säga en mot affekterna
riktad fri verksamhet. Vill man undandraga sig detta val,
så måste man antingen afstå från den stränga förkastelsen af
allt sinnligt, och medgifva att åtminstone något sinnligt kan
vara eller ombildas till ett godt, eller ock måste man afstå
från fordran, att det goda skall vara en fri och sjelfbestämd
yttring af viljan, och låta det vara blott vetande. Den förra
utvägen valde Stoikerna, då de erkände, att icke allt sinnligt
var helt och hållet utan värde för den vise. Den sednare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
