Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Riddaren utan land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 LEGENDER OCH BERÄTTEI.SER
andras händer och att han aldrig kunde fa det åter.
Han visste icke mera, hvarför han färdades den långa
vägen till sin älskades borg eller hvad han ville
begära af henne, och hans hjärta blef så tungt som
ännu aldrig i hans bröst af tröstlöshet och stor och
stum bitterhet.
Med sådant hjärta var det, madame, som den
riddaren red till sin älskades möte...
(Tystnad.)
Hertiginnan (omsider, sakta): Hur länge sedan
är det nu, riddar Rohault?
Riddaren: Låt oss icke räkna åren, madame!
Det är länge sedan, länge sedan.
(Tystnad.)
Hertiginnan (som nyss): Hvarför kan Ni aldrig
glömma, riddar Rohault?
Riddaren: Ni glömde, madame...?
Hertiginnan: Det var mitt strafif, riddar
Rohault, att jag aldrig kunde.
Tystnad. Mörkningen faller djupare. Öfver träden går månen
upp som ett rödt klot.
Hertiginnan: Hvarför kom Ni icke förut, riddar
Rohault?
Riddaren: Väntade Ni mig, madame?
Hertiginnan (med stigande, tillbakahållen lidelse): Ja,
jag väntade. Ja, jag väntade! Hvar natt, riddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
