Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så en ungmö tyst i älskarns öga
Sina blickars kärlekslåga speglar.
Aftonsolen från sin höga bana
Sjönk i vester trött i hafvets armar;
Hennes ögas sista afskedsstråle
Göt kring vågen mildt sin purpurglans.
Stilla tjusad af naturens skönhet,
Stod Arion drömmande i stäfven,
Såg så tankfull, hur det hvita skummet
Yrde guldbestänkt mot bogen opp.
Ljusa bilder, drömmars luftgestalter,
Sväfvade så gladt för skaldens tanke.
Långt i vester, som en dunkel skugga,
Såg han skimra fram ur ljusa vågen
Sista skyinteu af den blomsterprydda,
Hafombrusade Trinacria.
An han såg dess sköna lagerskogar,
Genomskallade af glada sånger,
Såg dess myrtenlunder sakta vagga
Smärta kronor i den ljumma fläkten,
Såg dess rika, vinrankhöljda kullar
Vänligt bjuda sina drufvors guld.
An han låg vid Arethusas källa,
Full af undran öfver silfvervågen,
Som i djupet under hafvets botten
Med Alpheus sina flöden blandar.
An han vandrade förtjust och häpen
Bland det unga Syracusas tempel,
Af Hellenisk konst, Hellenisk bildning
Liksom ställda med ett trollslag fram.
Och han tänkte stolt på fosterlandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
