Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
lugn och jemn stämma: "då tiden blir, att du
är redo, Agnes! så säg mig det något på
förband. Jag skall ej vara hemma den dagen.
Hemma!" — återtog han med en i hjertat
gripande ton — "hemma .,. när skall jag väl
vara hemma?"
Store Gud, tänkte han att vi skulle skiljas
utan afsked? Det fick ej hända, om jag ock
hvarje natt skulle ligga på vakt vid hans dörr.
Jag frågade honom om han ämnade
stanna qvar på Norehjem.
"Nej, så snart jag ombestyrt lysningen,
lemnar jag Norge och återkommer med
visshet ej, förr än tiden är ute."
"Hvart reser du?"
"Hvart jag reser? Jag hoppas snart till ett
långt aflägset land. Dessförinnan — innan
Gud tillåter det —- reser jag till en annan
verldsdel."
"Hvarföre reser du?" — sade jag — "jag
vet att du ej gör det för att glömma, ty du
älskar."
"Det var kärt sagdt, Agnes! Af allt hvad
du sagt har intet så tillfredsställt mitt hjerta.
Jag reser, på det något vänligt förflutet må
ostördt uppsluka det närvarande, ej för att
någonsin del närvarande kan uppsluka det
förflutna. Af minnet och det tillkommande skall
jag lefva, och den lilla ring, du bär, vill jag
ha’ med mig. Jag bestämde den en gång att
följa mig i min graf,"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
