- Project Runeberg -  Tvenne äktenskap. Roman /
169

(1847) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sättet huru hon blef underrättad om sitt nederlag
stegrade dessutom betydligt bitterheten deraf. Det var
en herdestund. Genom fönstrens gröna
sidenförhän-gen smög en vällustig balfdager in uti det af
vällukter doftande rummet, i b vars ena hörn grefvinnan,
Inritande på en spänstig kanapé, utsträckte sina Öppna
armar mot sin Geladon och förundrade sig öfver hans
maklighet att stanna framför pschychén och mönstra
sin egen klädsel och utseende, innan han skyndade till
hennes sida. Men han tog ej plats, som vanligt, hos
henne på soffan, ulan kastade sig vårdslöst i en emma,
som ban sköt tätt intill kanapén, fixerade grefvinnan
med ett öfverlägset hånlöje och yttrade med
frånstötande sjelfbebag: »Jag har hållit nkitt löfte, och ni

v år hämnad, min fru.»

»Min fru? Hvilket fremmande språk 1 På hvem
9r jag hämnad och på hvad sått?» frågade grefvinnan
lifligt.

»Har ni då alldeles förgätit lorden ,Nsom ni försköt
för min skull,» återtog Ludvig, »och den hämd sedan
ni uppdrog mig att utkräfva af honom, för det ban gaf
er en efterträderska, som ni tyckte icke varå er värdig?»

»Ah, jo visst!.nu erinrar jag mig, ehuru ni behöfde
påminna mig om både en person och en sak, som jag
eljest glömt,» fortfor grefvinnan, likgiltigt. »Det bör
ftgna er, Ludvig, att jag i er närvaro aldrig kommer
ihåg någon annan.»

»Högst förbunden för så mycken och så smickrande
känslosamhet,» svarade Ludvig, kallt. »Också har den
lysande hämd jag beredt er anspråk att förvaras i
tacksamt minne.»

»Men så säg mig då på hvad sätt jag blifvit
hämnad?» yrkade grefvinnan, hvars nyfikenhet blandades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:45:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjtvenne/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free