- Project Runeberg -  Skildringar ur det inre af dagens historia. De närvarande /
314

(1836) [MARC] Author: Magnus Crusenstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rådgifvatncs försäkringar till trots, var dock
Konungen hvarkcn böjd för planen, eller lätt att
öfverta-la till beseglande af densamma med sitt höga namn.
Det skedde likväl slutligen, fastän icke utan
svårigheter, hufvudsakligen genom Grefve De Geers bcmedling.

I denna maktpåliggande fråga, der begge
Statsmakternas anseende och hvarje enskilds välfärd blifvit satta
på spel, fick Friherre Kordins plan väl sålunda
framgång, men det skedde pä bekostnad af det
obegränsade politiska inflytande, hvarom han förut måhända gjort
sig förhoppning. Hans alliådande epok hade upphört,
tu säkert kännetecken derpå var, att Rådgifvare, bvil—
ka förut ej tillåtit sig något yttrande på Riddarhuset,
innan de af Nordin inhemtat om och huru de borde
tala, på en gång fingo sina tungors band lossade, och
nu som tillföreue orerade härs och tvärs, utan
sammanhang och utan samband.

Vill man göra sig ett rigtigt begrepp om de
inbördes stridiga tungomål, hvarmed stridiga interessen
lockades att fiämja den stora planen, så behöfver man
blott: l:o draga sig till minnes, att Friberre Boijc,
Ludvig, alltid förfäktat nyttan af ökadt rörelsekapital
och nya lånctillgängar, hvaremot Herrar HartmansdorflT
och Lagerhjelm omfatta det så kallade strypsystemet; och
2:o jemföra hvad de begge sednare yttrade vid slutet
af riksdagen 1830 ocb den förre i Februari månad, då
lånefrågan förevar pä Riddarhuset. Friherre Roije
förklarade uemligen i tvänne repriser, att han och de som
tänkte lika med honom i rayulfrågorna, vid
föregående riksmötet blifvit förmådde alt gifva sitt bifall till
realisationen, genom det löfte Styrelsen lemnat, att i
fall de samtyckte till realisationen, sä skulle, genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:42:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cmjdaghnar/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free