Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Skelettet i skrubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John claudius’ Äventyr • 279
av, då jag kommer tillbaka. Lärde den av en
handelsresande. Tänk på ett tal. Multiplicera det med det
självt. Till exempel 8. Behåll summan i minnet. Låt
de två mittelsiffrorna icke rubbas. De därnäst givna
gå aldrig raka vägen, varken hans eller hennes, det
ar ju för resten deras lott. Tacka vet jag därnäst,
åtminstone hennes, vart kan man ej komma med
menuett? Och i borgen väntar belöningen. Du höga
Bourgtal, du vackra Waldenbourg.»
Solschinsky tystnade.
Nina utbrast i det hon slog ihop händerna:
— Du store Gud, vad är det för sammelsurium!
Juden sade:
— Vänta!
Och ånyo läste han utantill de sista raderna:
— »Nu håller man vad. — Kan publiken gissa
slutsumman? Inte det! Men det kan jag. Den blir alltid
densamma som ursprungstalet minus ett. En rolig lek
som jag skall förklara närmare sedan.»
Nina skakade på sitt svarta huvud:
— Jaa, det behövs verkligen, sade hon.
— Nåväl, sade Sol, och reste sig, så giv mig ett
schackbräde.
— Ett schackspel?
— Ett bräde är nog.
— Bastien, sade Nina, var finns ett schackspel?
Men betjänten svarade icke direkt. Han såg på
gubben och frågade vördnadsfullt:
— Behöver verkligen herrn ett bräde? Förlåt, nådig
fröken, att jag säger så. Men — och det vet ni icke!
— vad som nu nyss blivit läst har skrivits av gamle
herrn —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
