- Project Runeberg -  Magnus Dureels negotiation i Köpenhamn 1655-57. Sveriges och Danmarks inbördes förhållande under åren närmast före Karl X:s första danska krig /
200

(1901) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

onödige och säkerhet och ro och godt förstånd emellan bägge
kronorna ånyo uppväxa och tilltaga», så syntes kansläm
finna detta allt »rätt smakeligt». Rikshofmästaren hade
intet af vikt sagt Kleist vid dennes besök och gjorda
meddelanden.

Konung Fredrik III hade d. 11 jan. sändt rikssekreteraren
Erik Krag till Dureel med befallning att konferera med
honom och säga, att konungens »resolution var väl att
reas-sumera traktaten, men icke desamme, som förr här äre förde,
hvilka nu måtte alldeles förändras,» hvartill Dureel genmäl te
bl. a., att han visste om denna förändring, att just’ ordet
adioustera vore därpå insatt i fullmakten, som sålunda godt
tillät honom att vara med på denna förändringen.

Vid denna tidpunkt igen syntes honom »humorerna mer
för fred än krig» benägna och han trodde sig ha märkt, att
det vore ett lætum nuntium, i fall han kunde framte den nya
fullmakten. Men i samma stund han nedskref detta, kom
Kleist och meddelade, hvad Fredrik III nyss yttrat till
honom, nämligen att, om Dureel ock hade fullkomlig fullmakt,
han dock ej vore sinnad att låta traktera med honom, att
i stället för här i Köpenhamn hela detta verket måtte afgöras
i Polen, att åtminstone intet skulle bli åtgjordt däri före d.
23 febr., d. v. s. före Odensemötet. Från Polen hade det
välkomna meddelandet inlupit genom Rosenvinge, att Johan
Kasimir ej slöte fred med Sverige, utan att Danmark blefve
samtidigt tillfredsställdt i sina fordringar1.

Kleist var öfver det ena som det andra, berättar Dureel,
»så perplex, som jag (icke) har sett honom någon gång och
despererade alldeles om någon traktat här»; han fann sig
onyttig numera som medlare och tänkte på att resa. Han
ville råda Karl X, lär han sagt, att ej invänta första slaget
från Danmark. Att konung Fredrik själf var mycket inkli-

1 Äitzemal omtalar, att i dec. 1656 kom till Danmark en skrifvelse,
af d. 29 nov. n. st., från Johan Kasimir i Danzig om fördragen med
Ryssland och med Österrike samt föresatsen att med Sverige ej sluta
fred etc. (VIII, sid. 597.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlmagnus/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free