- Project Runeberg -  Magnus Dureels negotiation i Köpenhamn 1655-57. Sveriges och Danmarks inbördes förhållande under åren närmast före Karl X:s första danska krig /
61

(1901) [MARC] Author: Johan Levin Carlbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blott därtill, att de helt formelt, »honoris gratia och circa
finem tractatus»,1 kunde få bli inneslutna.

Efteråt är man ju oftast klokare. För oss vill det synas,
som Karl X skulle dock åtminstone något lättare kunnat
nå sitt mål, om han tidigare på året, våren-sommaren 1655,
hos danska hofvet gjort förslaget till sin allians, och om han
genast, utan så mycket sonderande och dröjande, framlagt några
bestämdt affattade punkter, uti hvilka bl. a. han namngifvit
de prejudicerliga allianserna, han önskade Danmark ej måtte
ingå, samt i hvad afsikt han önskade sä, vidare genast
tillstått Englands och Hollands inklusion, om så begärdes, men
blott »honoris gratia», jämte det han underrättat därom, att
han med dessa bägge makter ville samtidigt också bilda en
eller två allianser bl. a. för säkerheten i Nordsjön, däri
Danmark, om det ville, kunde upptagas. Och med tulltäkten
vid Danzig samt åtgärderna mot staden i öfrigt hade varit
bäst att dröja, tills samtliga dessa allianser varit färdiga.

Hade Gustaf Sparre fått i uppdrag att ej blott lugna
hol-ländarne, utan ock, samtidigt med ett förnyande af de gamla
förbunden, såsom sen skedde och som nu väl kunde af 1649
och 1653 årens traktater med Danmark m. m. ha motiverats,
att göra ett tillägg, passande för tidsomständigheten, nämligen
om handelns och sjöfartens ostörda lopp i Nord- som Östersjön,
särskildt bortåt Preussen, så hade Generalstaterna möjligen gått
in härpå, ty villrådigheten var ock bland dem stor, åtminstone
reflekterat därpå, och hade då mindre oroats och mindre tänkt
på flottsändningar m. m.; men hade de ej lugnats ändå
tillräckligt, så återstod för Karl X att i en uppgörelse med England ha
något att sätta emot den holländska politiken i slikt fall.
Pro-tektorn var ju liksom den engelska regeringen öfverhufvud
tydligen gynnsamt stämd för det polska kriget och för en allians
med Sverige, blott den ej var riktad mot Holland (eller Danmark).

1 Jfr memorialet för Dureel d. 7 okt. 1656, punkt 2. Det i dettas
punkt 3 gjorda medgifvandet om Hollands inklusion var så godt som
betydelselöst. Härom nedan, kap. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:39:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cjlmagnus/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free