- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
III:238

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - De tre familjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framgång till baka.» – I det samma gaf han de trögbenade
kreaturen en dugtig pisksläng, och i makligt tåg jemkade
de af utom gården landsvägen framåt.

Efter några dagar stannade det oansenliga åkdonet utanför
ett torp. Sonen beslöt att der söka sig nattherberge,
hvilket han också utan minsta svårighet erhöll. Den gråhåriga
torparegumman pysslade och lagade så väl om honom,
att han vid afresan, visserligen något slösaktigt, begåfvade
henne med tvenne dukater, det enda metalliska
mynt han egde, och som af någon slägting blifvit honom
gifvet i faddergåfva. Vid åsynen af en så stor och sällsynt
drickespenning blef gumman alldeles utom sig af glädje
och, för att på något vis betyga sin erkänsla, förärade hon
sin gäst en stor, ganska stor och rymlig kruka af högst
märkliga egenskaper. Han emottog skänken, tackade och
fortsatte sin väg.

Åter förflöto några dagar, då de utmattade öken stannade
på en grön, mycket aptitlig äng för att proviantera
sig. I kinkigare belägenhet befann sig deras husbonde.
Matsäcken var tömd. Bedröfvad steg han med tom mage
ned från åkdonet och satte sig under ett träd att bitterligen
gråta. I sagor pläga de små foglarne, som sjunga bland
löfven, kunna ge många förståndiga råd; men här tego de
alldeles. Ändtligen öppnade krukan sin mun och frågade:
»hvarföre gråter du, min lilla vän?» – »O! här måste jag
ju lida brist på allting och förgås af hunger.» – »Det
skall jag nog afhjelpa,» svarade kärlet, gjorde en finurlig
piruett och vandrade småtrippande bort. Hon uppgick
till herrgården, hvilken beboddes, om icke just af en konung,
likväl af en grefve; ty baroner funnos ej på den tiden.
Man var der sysselsatt med att baka åtskilliga kakor af den
utvaldaste sort. Krukan gick in i köket och stälde sig i
en vrå vid dörren. Då alla tjenstehjonen hade fullt upp
att syssla, en del med att göra degen och islå spad och
jäst, andra att med flata handen platta ut kakor, somliga
att hålla ugnen till reds, hälla vatten på de stenar, hvilka
voro för heta, slutligen insätta brödet till gräddning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/c0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free