Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Noveller - Ungdomsfantasier eller Nahum Fredr. Bergströms krönika - II - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grefvinnan, »du klämmer ju honom, så att han ej kan
framföra ett enda ord! Se så, barn, sätt er ned.» –
»Välkommen, välkommen, herr magister Bergström.» – »Kalla
honom icke så, utan Fredrik,» sade Julius, »min Fredrik eller
Julius’ Fredrik eller mammas Fredrik, eller hur mamma
vill.» – »Nå, välan då, vi krusa ej, Julius och Fredrik, se,
der är plats; sitt nu beskedligt stilla, ni behöfver hvila er
efter resan.»
Någon förlägenhet röjdes väl i början mellan främlingen
och det öfriga sällskapet; men efter en half timme var
detta bekymmer öfverståndet. »Ser du, hur grant jag låtit
utstyra lusthuset,» yttrade Paulina, »allt för din skull, lilla.
näsperla. Men det är ju fasligt, hvad du blifvit stor,
alldeles som en professor.» – »Du pratar då, så att ingen
annan får säga ett ord,» inföll grefven. »Du gjorde mycket
bättre, om du stoppade pipan åt mig. Se, der har du
länsmannen på köpet!» – »Än de andre herrarne?» nickade hon
småleende. – »Vi röka icke,» genmälte Fredrik. – »Jo,
litet kan jag röka,» sade Julius. – »Ack! det var för
roligt,» utbrast Paulina, »jag skall strax laga till en dugtig
pipa åt dig, klar som en flöjt; men du får inte bolma och
inte blåsa tobaksröken i ansigtet på mig. Uff! då nyser
jag och gråter. Se der, pappa! se här, Julius! Än din
Fredrik då?» – »Jag tackar, jag röker ej.» – Julius satte
sig med en lång turk, Paulina bredvid att se på, emellanåt
bortviftande röken med sin näsduk. Grefven öppnade nu
ett samtal om Upsala, dess landshöfding, erkebiskop,
konsistorium, professorer och docenter, om ångbåtsfärderna
med mera dylikt.
»Nå, nu skall ni bekänna kort,» inföll Paulina och
hotade med fingret: »hvarföre gycklade ni med mig i går?
Se, här på hand bär jag ännu en strimma efter en
törnbuske, hvilken ref mig, när jag ropade efter er.» – Härpå
berättade hon hela händelsen mcd flöjten och synen i spegeln.
– »Allt det der känna vi ej,» svarade Julius, »så
mycket mindre, som vi i går ännu befunno oss qvar i Upsala.»
– »Åh, du narras! Hvarföre dölja rätta förhållandet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
