Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre prosaiska uppsatser - Dedikation till sömnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rekommendera, som Tit. Jag anhåller för den skull ödmjukast att
få egna detta lilla arbete till herr baron och kammarherren.
Huru vida jag lyckats att vara Tit. till nöjes, blifver
en annan fråga. Mensklig svaghet vidlåder oss alla. Jag
har dock sökt göra min bok så sömngifvande som möjligt.
Hos vissa författare finnes en beständigt vakande
sinnesstämning, alldeles som hos himlakropparne, om hvilka man
ej vet, när de sofva. Jag vill blott såsom exempel anföra
en Shakspeare, Aristofanes, Sofokles, Cervantes; och hos
oss en Bellman, en Tegnér i sin Frithiof, en Lidner i sin
Spastara, en Atterbom i sina Blommor, m. fl. Detta
har jag aldrig rätt kunnat gilla. Der ett beständigt vakande
framstår, utmattar det slutligen läsaren så, att han mera
liknar ett benrangel än en menniska. Två tredjedelar af
sömn bör åtminstone en bok ega. Rättast synes vara att
så blanda slummer med vako, att deraf uppstår ett harmoniskt
helt. Visserligen bör äfven läsaren sjelf gå författaren
till mötes med en god portion, och i detta afseende
rekommenderar jag alla dem, som öppna min bok, i Tit.
höggunstiga åtanke. I så stark sömn önskar jag dock ingen
försatt, som sju sofvarne på Parnassen, en Bjugg, Bager,
Triewald, och i nyare tider en legio, ett kompani; på
sin höjd till graden af en brandvakts, klockan mellan tu
och tre på morgonen.
Jag borde väl nu också yttra några ord om titeln på
min bok. Tit. har troligen ännu i friskt minne den för
flere år sedan på vår litterära himmel synliga, periodiska
verldskroppen: Odalmannen, hvilken astronomerne i början
togo för en fixstjerna, men som sedermera upptäcktes vara
en vandrande komet, hvars omloppstid man ej så noga
kunde uträkna. Dess svans är länge sedan gången ur vår
åsyn, ehuru den såsom Bihang gjorde mesta bullret och
spådde krig och örlog i den litterära verlden, hvilket
dock stannade, liksom hos österrikarne, vid blotta rustningar.
Nu framträder här en Odalgumma, dock utan något
samband med den föregående. Hon är dessutom icke periodisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
