- Project Runeberg -  Samlade skrifter /
II:396

(1875) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till brodren Kullman den 21 April 1828, då han afflyttade till sitt pastorat i Södertelje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Som svafvelmassor eller hemska irrbloss
De flögo af och an, och droppar föllo
Som eldregn ned på dem från röda skyn.
En svart gestalt, så stor som halfva jorden,
Nu vingarne slog ut. Då kom ett väder,
Som blåste haf och fjell och skog till samman.
Det grep i alla gastar, troll och djeflar
Och stjelpte dem i afgrundsdjupet ned.
I svalget der, som krutkorn i en bössa,
De lågo nu, till dess af en vulkan
De slungades på nytt upp genom rymden.
Nu allt blef stilla för en stund. I domning
Låg hela trakten med de spridda spillror.
Men fjerran steg då upp ett sakta muller
Af rysligt gnisslande cymbalers ljud,
Af spruckna trummors skräll och hesa lurar,
Som vrålande likt ilskna tjurar tjöto.
En långsträckt procession skred sakta ned.
Framför den synden gick, med en prestaf
Af kunskapsträdet skuren, hvaromkring
En orm i tusen ringlar krökte sig,
Med hväsningar, som spydde eld och etter.
Så djeflar, två och två, med tistelkronor
Till segertecken – ty ej annat växer
Der ned i djupet – kommo i en rad.
Uppå en likvagn, rymlig nog för jordens
Bebyggare, satt döden med sin lia.
En rök gick ur den grufveliges mun,
Lik ångans gift ur länge stängda grafvar.
Hans tänder gnisslade. I ögonhålen
En koleld brann. Lakejer ock han hade:
Den bleka hungern, frätande sig sjelf,
Och sjukdomen med sina feberdrömmar,
Det vilda kriget, mordets lust och hämdens.
På blanka lian han sitt timglas hängt.
Der rann ej sand, som mätte snabba stunden,
Men droppar utaf blod och tåreperlor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cfd/b0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free