Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åkerspöket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gapande der bort i hagen,
Tills för stormens vilda svall
Han om qvälln blir kall om magen.
Säg, hvad gör väl ängens ek?
Hyser bloft en stat af trastar,
Duglös tross och sångargastar,
Gröna blad och vindars smek!
Men gagna, men verka, deri sig besticker
All visdom, all djuphet, all kunskap och magt,
Och derför jag stäldes i täppan på vakt,
Att värja så hampa, som ärter och vicker
För roflystna foglarnes härjande jagt.
På vägen, der täckvagnar kneka i sand,
Der bond’ sitter lutad på öket,
Man tittar hit nedåt, man pekar med hand
Och ropar; »nej, se på det spöket!»
Då skramlar jag till med min bjellra så stolt
Och svänger mig om i den ruggiga kolt,
Som fordom var matta i köket.
Och skummar det, löpa förbi mig med hast
Så drängar som pigor förskräckta.
De hviska: »nej, se tocken gräselig gast!
Se på, hur dess armar de fäkta!»
Och barnen, som lallande gå uppå stig
Och tumla i diket och rasa,
När som de med ögat fått fäste på mig,
De skrika af rädsla och fasa.
»Se busen!» de ropa, och skala sin kos
Med flygande håren i nacken
Och glömma båd’ kiselsten, ridspö och ros
Och hästen, de skurit i backen.
Se, så bör man skaffa af folk sig respekt.
Med skrammel och rammel den vinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
