- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
293

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VI. Flottans styrelse: amiralitetet och dess utveckling mot kollegial organisation - Nytt förslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 293
Redan i den äldsta behållna doinen omtalas en hol mfisk al
såsom åklagare, och en fullmakt för denne funktionär från maj
1631 ålägger honom att efterspana alla underslef, som kunde
begås vid Skeppsholmen eller de därmed förenade inrättningar,
samt anklaga alla, som därtill blefve förvunna1. Titeln och
fullmakten tyda alltså på en lokal funktionär vid stationen. Men
å andra sidan uppträder holmfiskalen såsom åklagare äfven i
mål af icke lokal natur, någon gång sitta riksamiralen
och Fleming samt andra amiraler i rätten, och ofta betecknas
dess medlemmar såsom »amiralitetets bisittare» eller »amiralite-
tets assessorer»2. Det är samma sammanblandning af centrala
och lokala element, som genomgår hela flottans styrelse.
I febr. 1631 föredrogs inom rådsregeringen ett skriftligt
betänkande om amiralitetets behof3 4 5
. Hvad detta betänkande
innehöll, förmäler icke protokollet, och själfva aktstycket synes
numera icke vara i behåll. Däremot föreligger ett tämligen vid-
lyftigt memorial om fullständig organisation af amiralitetet såsom
kollegium, hvilket memorial saknar så väl datum som uppgift
om sin upphofsman b Antagligt är, att detta hör till ifråga-
varande tidpunkt, senare delen af 1630 eller början af 1631 ft.
Det föreslår naturligtvis till medlemmar af kollegiet i första
rummet riksamiralen såsom president och vice amiralen såsom
hans närmaste man. Sedan följer ett nytt ämbete: en c om-
miss a rius, som tydligen skall representera det civila elemen-
tet i ämbetsverket. Han skall hafva alla juridiska frågor om
hand, hålla uppsikt öfver skrifvarepersonalen, så väl sekreterare
och notarier som kassör och bokhållare, och verificera deras
handlingar, samt ansvara för rullor öfver sjöfolket och dess ut-
skrifningar. Vidare skall holmamiralen hafva plats i amira-
litetet, och därjämte föreslås tillsättande af fyra provincial-
amiraler, som sinsemellan dela befälet öfver flottan och sjö-
folket landskapsvis, samt en särskild öfverste öfver flottans ar-
1 Am. reg. 29/5 1631, Fl. A.
2 Domar 6/s 1631 o. s. v.
3 Rådsprot. 19/2 1631, SRP II, s. 60.
4 »Memorial om nödtorftige order uti amiralitetscollegio», Handl. ang.
amiralitetskollegium, RA.
5 Jfr Odhner, s. 149.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free