Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VI. Flottans styrelse: amiralitetet och dess utveckling mot kollegial organisation - Gyllenhielm riksamiral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centralregeringens utveckling 1602—1634 287
Det är icke möjligt att kontrollera tillämpningen af dessa
regler, men de synas i och för sig så nära öfverensstämma med
de faktiska förhållandena, att de väl i stort sedt torde motsvara
verkligheten. Dock framträder åtminstone holmamiralen ännu
ej ensamt såsom öfverordnad myndighet, utan också såsom själf
ansvarig för förvaltningen vid Stockholms skeppsgård; dess
räkenskaper äro fortfarande förda å hans vägnar1 2
.
Denna förvaltning hade för öfrigt ungefär samtidigt med
Hans Claessons öfvergång till holmamiralens värdighet blifvit
väsentligt förenklad genom tacklingens utlämnande på entrepre-
nad. Det första kontraktet med Richard Klerck afslöts 1615;
det förnyades tre år senare, 16183 4 5
. Afven en del nybyggnader
verkställdes af enskilde enligt kontrakt med kronan, och slut-
ligen öfverläts år 1620 hela flottans underhåll i öfrigt på samma
sätt åt tygmästaren Anton Monier8.
Vid sistnämnda tidpunkt hade flottan en ny chef: Carl
Carlsson Gyllenhielm hade samma år mottagit riksamiralens äm-
bete, som då stått ledigt i två år4. Huru stadgad riksamiralens
tjänstgöringsskyldighet numera var, visar sig icke minst af det
sätt, hvarpå ämbetets nye innehafvare försågs med aflöning. Ar
1621 erhöll han till »lön och besoldning» för sitt riksamiralsäm-
bete rätt att bibehålla en honom förut inrymd förläning i Kinds
och Marks härad, samma år medgaf konungen honom att inlösa
ett stenhus i Stockholm, som varit förlänadt åt hans svärfader
Seved Ribbing under Norrköpings besluts villkor, med uttrycklig
hänvisning därtill, att han på grund af sin ombetrodda tjänst
mestadels måste résidera i Stockholm5, och år 1622 anslogs den
nyss eröfrade ön Runö utanför Lifland en gång för alla till
själfva riksamiralsämbetet såsom en med detsamma fast förbun-
den förläning6.
1 Skeppsg. handl. 1615—1618, Fl. A.
2 Zettersten, s. 353 f.
3 a. a., s. 338 f.
4 Se ofvan s. 121.
5 K. Reg. 16/,, RR 6/]0 1621.
6 »— — — insulam Rhunam —–––-officio admiraliatus regni nostrt
in perpetuuma scripsimus». K. bref 7/,2 1622, Ty. RR; afskrift bland Kungl. bref,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
