Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 159
nade på papperet, kunde föreskriften om de för detta afsedda
ärendenas afskiljande från kansliet naturligtvis ej tillämpas. Men
äfven med kammarens angelägenheter skedde detta ej heller nu
så fullständigt, som afsedt varit. Orsaken är säkert åter att söka
i de af krigstillståndet föranledda utomordentliga förhållandena
inom regeringen. Redan under den förra delen af 1620-talet
finner man i kammarens registratur inga kungliga bref från de
tider, då konungen vistats utom landet. I fält har han låtit alla
skrifvelser uppsättas af sitt fältkansli, och de hafva också alla
ingått i kansliets registratur1. Det samma blef fallet under de
följande åren2. Den tillförordnade regeringen torde aldrig för
sin del hafva iakttagit principen; af denna regering finnes en-
dast ett eller annat enstaka bref i kammarens registratur. Men
äfven då konungen lämnade Stockholm för att göra sina van-
liga resor inom landet, synas liknande förhållanden ofta hafva
inträdt. Aro kungliga bref, utfärdade under dessa resor, intagna
i kammarens registratur, sä hafva de förmodligen i regel blifvit
uppsatta af kanslitjänstemän och sålunda först senare afläm-
nats till kammaren3. Så långa och ofta förekommande som
afbrotten i principens tillämpning sålunda blefvo, kunde den al-
drig komma till full stadga eller utveckla alla sina konsekvenser.
Pin expedition af konungens beslut i kammarärenden genom
kammaren själf bör nämligen också hafva inneburit dessa ären-
dens beredande och föredragning inför honom af kammartjänste-
män, vare sig högre (kammarråd) eller lägre (kammarens kansli),
men härom saknas alla underrättelser.
När krigsrätten slutligen kom till stånd, fick den efter allt
att döma en något annan uppgift, än man 1626 hade tänkt sig
för krigsrådet4, och som därjämte konungen nu redan var i
Tyskland och alla hans bref åter gingo genom hans fältkansli,
behöfde det ej bli tal om att låta krigsrätten expediera dem.
1 K. Reg. för 1622 har kungl. bref */3 —5/e, 26—årets slut, 1625—35/6,
1626 4/4—äl/3 samt efter 6/12 (jämtefett enstaka af */,).
3 Se K. Reg. 1626—30, passim.
3 Så är J. Fegreus antecknad som koncipient jan.—s/3 1624, under ko-
nungens resa genom Bergslagen och Götalandskapen, och först efter hans åter-
komst till Stockholm möter Olof Eriksson på samma plats.
4 Se nedan kap. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
