- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
68

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren - kamrerare, kammarskrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68 NILS EDËN
ordnade fingo stundom följa konungens hof från Stockholm till
andra orter1, och ofta reste än den ene, än den andre af dem
ut i landskapen i olika uppdrag samt utöfvade äfven i sådana
fall sin ämbetsmyndighet öfver fogdar och andra underord-
nade finansorgan2 * * * *
. Det hela skiljer sig föga mer än genom
det nu tillkomna skattmästareämbetet från den finansstyrelse,
som arbetat under konung Gustafs dagar, pa 1540-talet. Men
redan det, att så mycken ordning nu åter införts, betecknade i
förhållande till 1500-talets senare hälft ett afgjordt framsteg.
Såsom underordnade organ för de styrande ämbetsmännen
återfinna vi inom räknekammaren samma grader som förut:
kamrerare och kammarskrifvare. I fråga om antalet af
dessa båda tjänstegraders innehafvare gäller det samma som
angående sekreterare och kansliskrifvare i kansliet: de enda
sammanfattande längder öfver personalen, som föreligga, näm-
ligen räntekammarens utgiftsregister, sammanföra alla under den
gemensamma rubriken »räkningekammaren», och det är därföre
icke möjligt att exakt uppgifva, huru många som varit kamre-
rare och huru mänga kammarskrifvare. Här har emellertid denna
otydlighet mindre att betyda än i kansliet, ty sedan (skattmä-
stare och) kammarråd trädt in såsom regelmässigt fungerande
chefer för kammaren, äro kamrerarne definitivt återförda till en
underordnad ställning, och något större intresse behöfver ej an-
knyta sig till dem.
Räkningekammarens aflöningslängd räknar år 1603 22
personer, när de fyra följande åren ej detta antal, men sväller
ut 1608, så att den upptar 29, 16 läredrängar oräknade, håller
sig året därpå ännu vid 26, men är 1610 åter nere vid lj. Sa
starka växlingar kunna ej motsvaras endast af en faktisk ökning
1 En mängd bref af S. Ribbing, Hans Åkesson, Nils Andersson (och
Erl. Björnsson) från febr.—maj 1606 äro dat. Örebro, där kon. enligt RR uppe-
höll sig s/2—7/5. Kallelse till kammarrådet, dat. Västerås, uh 1608, RR- Bref
af S. Ribbing, Nils Andersson, Hans Åkesson, Per Buller (kamrerare), dat.
Örebro febr.—april 1608, Fogdernkensk., Västmanl. 1607, KA. Konungen uppe-
höll sig enligt RR i Örebro 21/i—,4/4.
> Bref af N. Andersson och P. Buller från Västerås 2510 1606 (Fogde-
räkensk., Västmanl. 1606, N:o 2)K af N. Andersson ,4/12 1607, Hudiksvall
(Västmanl. 1606, N:o 7), af Hans Åkesson och P. Buller från Arboga 26/2, ’/a
1609 (Västmanl. 1608, N:o 7) o. s. v. KA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free