- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
62

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kansliet - Kammaren - Öfverste skattmästaren (räntmästaren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 NILS EDÉN
spåra några konturer af en regelmässig fördelning, så blir resul-
tatet negativt1. Dock låter det ju tänka sig, att detta beror på
materialets ofullständighet. Ej ens den språkliga indelnings-
grunden framträder sa starkt som förr. De tyska kanslitjänste-
männen skiljas i längderna ej ifrån de svenska, och någon sär-
skild latinsk sekreterare omtalas icke.
Regeln att konciperingen skulle förbehållas sekreterarne,
hvilken gjort sig gällande redan i Erik XIV:s kansli och tydligen
varit en förutsättning för 1594 års bestämmelser på detta om-
råde 2, kunde naturligt nog ej upprätthållas under Karl IX, så få
som sekreterarne nu voro. Såsom kontrasignanter förekomma
och såsom koncipienter stå i registraturet antecknade äfven män,
som ej vetas hafva haft högre värdighet än skrifvare ; så t. ex.
under 1605 och närmaste år jämte Peder Nilsson äfven Erik
Elofsson, Nils Hansson, Hans Olofsson och Olof Olofsson.
Äfven detta röjer en viss ringaktning för redan vedertagna for-
mella organisationsgrunder.
I kammaren har Karl IX:s regering lämnat flera spår
efter sig än i kansliet. De båda chefsämbetenas återupprättande
fick här en stor betydelse.
Seved Ribbings instruktion såsom öfverste räntmästare3
bestämmer såsom hans hufvuduppgift att handhafva all den pen-
ningeuppbörd, som årligen faller i hela riket: årliga räntan, hjäl-
per, tullar och andra utlagor. Han har att öfvervaka, att upp-
börden i tid inkräfves af ståthållare, fogdar och särskilda kom-
missarier, och att, när den inkommit till räntekammaren, ansvara för
att penningarna utbetalas endats enligt konungens befallningar.
Om någon uppbördsman resterar, har han att anmäla detta för
konungen, på det att denne må kunna straffa sin otrogne tjä-
nare. Öfverste räntmästaren har myndighet öfver räntmästaren
i räntekammaren — underräntmästare, som han här kallas, —
1 Jag kar gjort ett sådant försök med de i RR 1605—1607 antecknade
initialerna.
2 Centralregeringen — s. 219 ff.
8 Jfr ofvan s. 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free