Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CFNTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 55
konungen behöfver åtminstone icke ligga däri, att han årligen
skall afgifva berättelse till denne om drätselns tillstånd, hvilka
poster som sjunkit eller stigit, hvad bergsbruken gifva i afkast-
ning och huru konungens och kronans gäld står.
Därmed skulle nu ämbetslängden, sådan den angifvits i
kapitlets början, vara afslutad. Men efter instruktionen för skatt-
mästaren följa ännu två ämbeten, kammarråd och generaltyg-
mästare. Att de ej äro upptagna i kapitlets början, kan möj-
ligen beteckna en rangskillnad, möjligen också helt enkelt bero
på att de blifvit senare tillagda. För kammarrådsämbetet är
emellertid i de bevarade handskrifterna ingen instruktion införd1,
endast för tygmästaren, hvars befattning med allt slags vapen
och ammunition för både hären, flottan och befästningarna, med
gjutning af skytt, med salpeter- och krutbruk rätt omständligt
utvecklas.
Om ämbetsmännen enligt detta förslag skulle tillhöra rådet,
är icke fullt klart2. De nämnas ingenstädes såsom rådsmed-
lemmar, men att ställa dem alla ovillkorligt utom rådet skulle
hafva inneburit en så fullständig omhvälfning af rådets och äm-
betsmännens förhållande till hvarandra, att detta borde hafva
blifvit bestämdt uttaladt, om det verkligen varit afsedt. Må-
hända ville man lämna frågan öppen, så att ämbetena skulle
kunna efter omständigheterna förlänas åt rådsherrar eller män
utom rådet8, förmodligen då under den tysta förutsättningen,
att det förra skulle ske med de förnämligare värdigheterna.
Det Rosengrenska förslagets egendomlighet ligger icke i
1 Möjligen kan detta faktum ställas i samband med det förhållandet,
att kammarrådsämbetet torde hafva legat nere från början af 1603 till jan.
1605. Finge instruktionens frånvaro i lagförslaget antagas bero på att ämbetet
vid dess affattning ej fungerade, så vore därmed gifvet, att denna del af för-
slaget tillkommit redan under det första halfåret af kommissionens verksamhet,
före jan. 1605.
2 Bergh, s. 107, tolkar förslaget så, att de skulle stå utom det egent-
liga rådet, ehuru med detta i nära sammanhang.
3 Uttryck, sådana som det i kap. 28, att klagomål mot konungen kunna
framställas inför »drotseten, kansleren eller någon i riksens råd», kunna tolkas
på detta sätt; jfr bestämmelsen i kap. 7, att »drotseten med riksens råds råd»
skall förestå riket och kanslern uppsätta handlingar efter »konungens och rik-
sens råds betänkande» samt ej använda sigillen »konungen och riksens råd
ovitterligen». Lagförslag i Carl IX:s tid, s. 278, 281, 295.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
