Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Inledning: grundläggningen af Karl IX:s regering; riksstyrelsens reorganisation vid 1602 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högre ämbetsvärdigheter, som enligt äldre eller yngre häfd
plägade vara fördelade bland riksrådets medlemmar, men utan att
man på något sätt bestämde deras ställning i regeringen.
Drotsens titel sköt hertigen först i riksdagsbeslutet in för grefve
Mauritz Leijonhufvud. Om marsk och amiral hade han talat
något tidigare under riksdagens förhandlingar, och faktiskt hade
redan före riksdagen Anders Lennartsson och Axel Ryning
burit dessa titlar, men svårigheter, som man ej närmare känner,
trädde i vägen för hans afsikt att nu bekräfta de båda herrarne
i deras ämbeten. Ingendera står nämnd i riksdagens beslut,
och marskens värdighet blef efter all sannolikhet icke besatt,
hvaremot Axel Ryning möjligen, ehuru ej säkert, fick
stadfästelse som amiral. Endast kanslerns utnämning är lika
otvifvelaktig som drotsens; det hette i beslutet, att hertigen i detta
ämbete ville bruka Svante Bielke.
Till riksrådets reorganisation anknöt sig också på det
närmaste tillsättningen af sex hofråd, bland hvilka hofkanslern juris
doktor Nils Chesnecopherus. De nämnas i beslutet omedelbart
efter riksråden och inbegrepos under dess bestämmelser om
rådsämbetets myndighet och uppgift.
Större voro icke de anstalter, genom hvilka hertig Karl
inför ständerna definitivt konstituerade sin regering. Efter
riksdagens slut synes han också hafva ur samma synpunkt reglerat
förhållandet till regeringens närmaste verktyg, personalen i
kansli och kammare, men utan några som helst organisatoriska
nybildningar. De två kammarråd, som tjänstgjort under hans
långa vistelse i Lifland, Arvid Svan och Ture Jakobsson
(Rosengren), underkastades en sträng räfst, som torde hafva slutat
med att de skildes från sina ämbeten, några lägre
kammartjänstemän fingo måhända dela deras öde, och samtliga
medlemmar af kansliet och kammaren fingo aflägga nya
trohetsförpliktelser[1].
Hela grundläggningen af Karl IX:s regering har sålunda
allt igenom samma karaktär. Den var ett återupprättande af
lagliga och häfdvunna förhållanden inom styrelsen och intet
annat. I fråga om rådets ställning markerade den sig som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
