Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höfva en omdaning äfven i sanitärt hänseende. I all tysthet
utarbetade han kostnadsförslag och projektritningar m. m. samt
meddelade därefter sin plan åt lifmedikus P. C. Westring, som med
stort intresse omfattade densamma. Dessa män förenade med sig
andra, hvilka jämväl kunna nämnas som Trädgårdsföreningens
stiftare, nämligen kommerserådet J. Dickson, akademiedocenten
friherre M. W. von Duben, med. dokt. A. G. Franck, apotekaren
A. H. Grén, magister J. E. Areschoug och juveleraren J. E.
Teng-stedt. Efter det stadsmäklaren E. C. Thomée, mot åtnjutande af’
4 % lifstidsränta, skänkt 5000 rdr banko till planens realiserande,
gaf magistraten den 26 Maj 1842 kostnadsfri upplåtelse å
Trädgårdsföreningens nuvarande jordområde eller omkring 18 tunnland,
med vilkor att detsamma måtte danas till en angenäm
promenadplats, där såväl fruktträd som ädlare vilda träd skulle uppdragas,
blomsterväxter odlas och drifhus samt öfriga för ändamålet nödiga
byggnader uppföras. Magistraten medgaf vidare att 5,000 rdr
banko skulle i mån af behof få ur stadskassan utbekommas, sedan
föreningen visat sig ha för ändamålet an vändt 16,500 rdr af egna
medel, hvarjämte samma myndighet mot vissa vilkor medgaf att
årligen under 10 år bisträcka med 1,000 rdr banko. Företaget
ställdes i öfrigt på aktier och omfattades med allmänt intresse,
enär man i det såg löftet om ett slags reservoir för luft, ljus och
doft, där våra dagars äflande människobarn skulle kunna vid modern
naturens barm få andas hälsa och glädje till vederkvickelse efter
arbetet. Sådan är Trädgårdsföreningens uppkomsthistoria i
sammandrag.
Vi närma oss nu de tränne eleganta järngrindar, som
från Slussgatan leda in i lustgården. De bäras af fyra höga
granitpelare, som äro försedda med präktiga gaslyktor. Vid
den östra grinden befinner sig en kontrollapparat. Som vi
ej ha årskort, erlägga vi vid den entréafgiften, 10 öre,
hvilken brukar uppbäras af en dalkulla i nationaldrägt. Inkomna
ha vi på höger hand det år 1875 uppförda hus, som
inrymmer kontor samt magasins- frö- och växthandelslokaler, till
hvilka lägenheter man ock kan komma direkt från Slussgatan.
Vilda vinrankor slingra upp efter husets väggar och pelare,
och innanför de kolossala spegelglasfönstren åt gatan ge oss
redan de där exponerade växterna någon liten föreställning
om hvad Trädgårdsföreningens växthus ha att bjuda på.
Hvilken af de båda här synliga vägarne skola vi nu taga?
Denna i engelsk stil med slingrande gångar anlagda park
erbjuder strax så många lockande vyer, att man stannar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
