Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller guvernör, såsom det på den tiden ännu hette, var då
amiralen friherre Erik Sjöblad, som skapade sig ett dåligt
eftermlile, enär han gjorde sig saker till försnillningar af
kronomedel, och detta i sådan grad, att han af en särskild
undersökningsnämnd dömdes förlustig lif, ära och gods. Straffet
mildrades af Carl XII och efterskänktes af Ulrika Eleonora.
Hans efterträdare i ämbetet hafva varit:
Friherre Carl Gustaf Mörner, generallöjtnant, slutligen
riksråd, faltmarskalk och president (1712—1719)
Friherre Nils Posse, öfverste, förut landshöfding på Gotland
(1719—1723)
Friherre Axel Gyllenkrook, generallöjtnant (1723—-1730)
Friherre Bengt Ribbing, generalmajor (1730—1741)
Lorentz Christofer Stobée, ursprungligen landtmätare,
slutligen fortifikationsdirektör, äfven känd som latinsk och svensk skald
(1741—1749)
Friherre Johan Fredrik von Ivaulbars, general (1749—1762)
Grefve Didrik Henrik Taube, amiral (1762—1772)
Friherre Anders Rudolf du llietz, generallöjtnant (1772—1790)
Friherre Johan Beck-Friis, generalmajor (1790—1796)
Samuel af Forselles, öfverstelöjtnant (1796—1800)
Friherre Johan Fredrik Oarpelan, förut landshöfding öfver
Uleåborgs och Cajane län, nationalekonomisk författare (1800—1S0S)
Grefve Axel Pontus von Rosen, generallöjtnant (1 SOS—1834)
Gillis Edenhjelm, generalmajor (1835—1S43)
Grefve Carl Gustaf Löwenlijelm, förut minister i Wien,
genéralmajor, slutligen generallöjtnant (1843—1847)
Olof Immanuel Fåhrseus, förut tulldistriktchef och statsråd;
entomologisk författare (1847—1864).
Nuvarande landshöfdingen är:
. Grefve Albert Carl August Lars Ehrensvärd,
fil. dokt. och kammarherre, f. d. kabinettssekreterare.
Residenshusets tredje våning tillkom först 1855 i akt
och mening att bereda rum åt kungliga familjen vid dess
besök i Göteborg. Då emellertid denna våning ännu står i
det närmaste oinredd, tages landshöfdingens enskilda våning
i anspråk, när någon medlem af det kungliga huset hedrar
rikets andra stad med sin närvaro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
