Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 17. John Brown och angreppet på Harpers Ferry 1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstärkta af alla fria flyktingar i Kanada. Han skulle uppsöka en lämplig
bergstrakt för sitt guerillakrig och i det hela taga Haiti-negrernas uppror till föredöme.
Utom sina 1,000 pikar hade han 200 gevär och 200 revolvrar; penningar
väntade han få från Boston. Så småningom skulle han eröfra ett större landområde
vid foten af Alleghanybergen, och här skulle han kolonisera, regera och educera
de svarte han befriat samt försvara denna deras frihet. Framgången skulle göra
resningen permanent och till sist med roten upprycka slafveriet. I värsta fall skulle
han, om han fördrefves från bergstrakterna, genom de fria staterna draga sig
tillbaka till Kanada.
Hans vänner i Boston häpnade och förskräcktes. Förgäfves sökte de flesta
af dem att afstyrka det vanvettiga företaget och att öfverbevisa honom om dess
omöjlighet. Förgäfves, ty Brown var fullt förvissad om, att vid första signal skulle
alla slafvar som en man stå upp och gå till hans fana. »Gif en slaf en pik», sade
han, »och du gör honom till en man — — En liten handfull män, som hafva
rätten på sin sida, kunna öfvervinna en kung, och tjugo män i Alleghanybergen
kunna krossa slafveriet inom två år — — Om Gud är med oss, ho kan då
vara emot oss?» I ett bref till sin vän Sanborn skref Brown vid samma tillfälle,
om huru omöjligt det var för honom att afstå från sitt företag: »Under min nära
60-åriga lefnad har endast detta enda tillfälle erbjudit sig — — — Det är endast
ett fåtal människor, hvilka Gud benådat med en dylik chance för en så mäktig
och själstillfredsställande uppgift — — — Jag väntar mig bitter förföljelse, men
också att vinna en väldig seger, äfven om den kommer att bli lik Simsons öfver
filisteerna».
Af ett litet parti radikala abolitionister — bland dem Theodor Parker —
uppmuntrades han i sina förhoppningar. Strax därefter, på våren 1858, sammankallade
han i Chatham i Kanada ett »konvent af frihetens sanna vänner». Konventet,
som bestod af elfva hvita män och en färgad, antog en »konstitution för den
förtryckta och proskriberade rasen inom Förenta Staterna». John Brown valdes till
öfverbefalhafvare, och andra medlemmar blefvo på samma summariska sätt valda
till krigssekreterare, statssekreterare, medlemmar af kongressen o. s. v. Valet af
president blef försiktigtvis uppskjutet. »Konventets» tio hvita deltagare voro alla
äfventyrare från Kansas, knappast mer än ynglingar, samt tillhörande de lägsta
samhällsklasser. Vännen Forbes hade emellertid känt sig åsidosatt, hvarför han
skvallrade om Browns plan för några republikaner i Washington. Dessa satte sig
i förbindelse med frihetsvännerna i Boston, hvilka förbjödo Brown att använda de
genom deras hjälp anskaffade vapnen för annat ändamål än försvaret af Kansas.
Härigenom försenades Browns härtåg. Han fortfor dock att utfärda
proklamationer och militära utnämningar, undertecknade af honom själf som
»öfverbefälhafvare» samt af hans »krigssekreterare». Under tiden förhjälpte han äfven
åtskilliga slafvar att fly till Kanada.
Helt plötsligt öfvergaf emellertid »öfverbefälhafvaren» planen om ett
guerillakrig i Virginiens bergstrakter och beslöt att i stället sätta sig i besittning af
arsenalen i Harpers Ferry. Han betänkte emellertid icke den fara, för hvilken han
därigenom skulle komma att utsätta sig, ej heller vidtog han några mått och steg
för att kunna möta den.
Harpers Ferry var en liten stad om femtusen invånare, liggande mellan
slafstaterna Maryland och Virginien, just där Potomak- och Shenandoahfloderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
