Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 15. Presidentvalet 1852; Daniel Websters död; Henry Clays död; presidenten Pierce; Stephen Douglas och Kansas-Nebraska-billen 1854; kongressdebatter; prästernas petition; bildandet af det republikanska partiet; »Knownothing»-partiet; Anthony Burns; emigrant-understödskompaniet och emigreringen till Kansas; gränsstriderna i Kansas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevarat i en psalm: »Herren är min herde; ehuru jag vandrar i dödsskuggans dal,
fruktar jag intet ondt; din käpp och din staf stödja mig».
Och »den store uttolkaren» framstammade med svag röst: »Detta är hvad
jag behöfver — din käpp, din käpp, din staf, din staf!» Hans sista ord voro:
»Jag lefver ännu».
Den 24 oktober »återgick allt, som var dödligt hos Daniel Webster, till stoftet
och själen till Guds moderliga sköte*».
Kort förut hade äfven Henry Clay för alltid slutit sina ögon. Han dog den
29 juni 1852. Men dessförinnan hade han från sin sjukbädd gifvit sitt folk ett
sista råd. Det var i anledning af Ludvig Kossuths besök i Förenta Staterna.
President Pierce.
Denne anlände dit med lifliga förhoppningar om amerikanskt bistånd åt Ungarn,
hvilka förhoppningar väckts af Förenta Staternas öppet visade sympati. Så t. ex.
hade presidenten genom kongressens enhälliga beslut blifvit bemyndigad att sända
en amerikansk örlogsman till Medelhafvet i ändamål att föra den flyktande Kossuth
säkert skyddad till Förenta Staterna. Här mottogs han med jubel och
ärebety-gelser. Men då han sökte ernå mera reell behållning af sin färd, ljödo öfver landet
den dödssjuke statsmannens varnande ord, då han påpekade, att Förenta Staterna
aldrig skulle kunna föra ett landtkrig i Europa och att följden af ett sjökrig vore
förstörd handel, intet annat. Henry Clays ord om sig själf torde vara ett sant
slutomdöme om honom: »Om någon önskar känna driffjädern och målet för mitt
• Se Charles Lanman: The private Ufe of Daniel Webster, pag. 180, 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
