Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Slaffrågans utveckling och tillspetsning (från omkring 1831 till 1861) - 5. Interiörer ur slaflifvet i Södern på 1830—40-talet; behandling af husslafvar; plantageslafvar: arbete, föda, bostäder, beklädnad, straff; rymmare; slafannonser; en slafauktion; slafsystemet; prästerligt godkännande däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina ögon genom församlingen–Hvarje sådan rörelse med hufvudet hade
förmodligen någon gifven mening, ty han misstog sig aldrig om spekulantens afsikt
att påbjuda 5, 10, 15 eller 20 dollars.
De öfriga slafvarne försåldes på samma sätt som Betsey. Julia gick bort
för 326 dollars och Augustus för 105 dollars––»
Författaren af denna skildring fäller ett omdöme — till största delen jäfvadt
af hans egna iakttagelser — som ofta upprepades af de författare, som vid denna
tid i tal och skrift försvarade slafveriet, nämligen att slafvarne hade det bättre
än de hvite arbetarne samt att det omänskliga behandlingssättet vore sällsynt.
Detta påstående var under flera tiotal af år ett af de mot abolitionisterna mest
använda vapnen. Och man kan vid framställning af slafemancipationens historia
ej underlåta att försöka komma till klarhet om sanningen däraf.
Det är då först att märka, att de flesta af dessa yttranden förskrifva sig
från personer, som besökt de norra slafstaterna, hufvudsakligast Virginien. Och
dessa, särskildt Virginien, voro de slaf producerande staterna. Härmed belyses
fullkomligt det gängse talesättet, att »slafägaren hade största uträkning af att
behandla sina slafvar väl». Naturligtvis — dess bättre pris betingade de, liksom
en fet god mjölkko är dyrare än en mager och utsinad. Å alla
slafafvelsplan-tager * höllos slafvarne långt bättre än å socker- och bomullsplantagerna; det var
ett kändt och bepröfvadt faktum, att allt för stark kroppslig öfveransträngning
genom hårdt arbete betydligt minskade »afkastningen»; kvinnorna erhöllo därför
bättre’vård och föda — »afkomman> blef därigenom kraftigare och mera säljbar.
Detta är en sak. En annan är den, att när resande främlingar, vare sig
från Norden eller utlandet, besökte en plantage, hvars ägare var något så när
»aristokrat», emottogs han alltid med äkta berömd »sydstatsgästfrihet»; hansvärd
eller någon af familjen förde honom själf omkring å egendomen, förevisade hvad
som var ägnadt att ses af främmande ögon, framkallade de slafvar, som voro
presentabla. Men fick månne främlingen se sig om på egen hand? Nej. Äfven
de citat af slafvarnes egna yttranden om att de äro »lyckliga och nöjda», som
framdragas för att visa det oberättigade i striden mot systemet, äro vilseledande. Ty
slafven talade oftast af fruktan för piskan, och den, som klagat för en gäst öfver
sitt herrskap, skulle sannolikt ej kommit att yttra många flera ord i lifvet. De
besökande sågo sällan mer än utansidan af slafsystemet.
Det förhöll sig här liksom i andra familjer med anspråk på någon hyfsning:
barnen få ej gärna stryk i gästers närvaro. Så omänskliga Söderns plantageägare
än genom vanans makt blifvit, förstodo de nogsamt, att hudflängandet af en slaf
ej var ett skådespel att bjuda en främling på.
Channing, hvars tillförlitlighet ingen torde betvifla, berättar i sin artikel »Ön
Slavery» om sina resor i Virginien bl. a.:
»Jag hörde talas om en egendom, hvilken sköttes af en person, som ansågs
hafva framgång i alla sina företag och som kunde styra sina slafvar utan att
behöfva nyttja piskan. Jag var nyfiken att se mannen och hoppades, att han
gjort någon för mänskligheten hedrande uppfinning. Jag frågade honom, huru
han bar sig åt för att slippa använda kroppslig aga. Han svarade: slafvarne veta,
att arbetet skall verkställas och att det är bättre för dem själfva att göra det
utan stryk än med stryk».
• Se sid. 68 detta arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
