Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaste blad; ty just genom den strid, dessa dikter väckte,
stegrades uppmärksamheten och intresset för den idér
som de besjöngo, och blef skalden också skarpt
kritiserad i Aftonbladet, blef han icke mindre upphöjd i andra
liberala tidningar, exempelvis Jönköpingsbladet, som
kallar honom for den »mest originelle» af Sveriges då
varande skalder.
Han är och förblir också inom vår literatur en
»Gjennembrudsman», för att låna ett uttryck från
grannlandet, eller, som Sv. akademiens sekreterare yttrade i
minnesskriften öfver honom *, då underrättelsen om hans
död kom: »han bröt sig med ungdomlig djärfhet sin
ensamma själfständiga väg», och därigenom blef det
också honom beskärdt att införa den svenska diktningen
i en ny fåra. Just i kraft af denna originalitet
försiggår det hos honom en utveckling, starkare än vi kunna
spåra den hos någon hans samtida.
Hans egen inre kraft skall bryta sig fram, skall
bana väg för det nya slags poesi, som på senare tid
fått namn af realism, ett ord, alt för ofta missförstådt och
förkättradt.
Men innan han hunnit målet — hvilket ej sker förr
än vid hans lefnads slut, lika visst som hans dikter ända
till den sista, »Tack för god vakt», äro i ständig
stegrad grad klara, rena, fulländadt sköna — har han så att
säga tagit fotfäste vid åtskilliga skarpt utpräglade
afsat-ser, på hvilka han liksom hvilat ut, innan han svingat sig
upp till en ej ny» men högre ståndpunkt. Ty ända från
Talis Qvalis’ allra första ungdomsdikter är det samma
grundton som följer honom genom hela lifvet; han byter
ej ut sina lifsideal, han fullkomnar dem; de ligga honom
så att säga i blodet : riktningen är en gång för alla gifven;
det gäller endast att arbeta sig framåt utan att lockas in
på bivägar. Och häri står han sällsamt allena, ty få män
ha väl så som han i lifvets alla förhållanden, i betryckta
stunder och i ärans dagar, hållit fast sitt ungdoms-ideal,
så helt räddat det från att krossas eller stympas.
Han har liksom burit de samma idealen alltid i sitt
inre, men år efter år sträfvat att i det svenska språkets
marmor utmäjsla dem alt skönare och tydligare. Att
* Svenska Akademiens historia af G. Ljunggren. Senare delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
