Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om. När jag kommit fram till gården, ropade jag till
förvaltaren :
— Indianerna äro på krigsstigen, och hela
bärgslutt-ningen vimlar af dem! Haf två eller tre män färdiga att följa
mig till fortet, när jag fått min kappsäck packad!
— Men här syns ju inte till en enda indian, fru Jester,
blef det förvånade svaret.
— De äro ute i alla fall, försäkrade jag. — Jag såg
dem lika tydligt som jag nu ser er, och Ericksons sågo dem
också!
— Ni har råkat ut för en synvilla, sade förvaltaren. —
Se sjelf, här syns inte skymten af några rödskinn!
Jag betraktade noggrannt de skogklädda sluttningarne,
men de lågo i själfva verket alldeles öde och tomma. Jag
mönstrade med min skarpa kikare hela horisonten — allting
tycktes slumra. Jag erfor en oändlig känsla af lättnad. Men
mina nerver voro så angripna, att det i alla fall var mig
omöjligt att stanna kvar hemma. Jag packade därför min
handväska, tog med mig kuvertet med sedlarna och red på
besök till en annan granne, en fru Mc Donald, en god vän
till mig sedan många år tillbaka, som egde en landtgård
närmare fästningen.
Denna förträffliga gamla dam hade länge varit bosatt i
gränstrakterna. Sedan hon åhört min historia, berättade hon
några af sina egna indianerfarenheter. När hon först
bosatte sig i sitt nuvarande hem, fanns där intet fort, dit hon
kunde fly undan rödskinnen, som ständigt ofredade familjen,
och ofta måste hon taga all sin fyndighet till hjelp för att
rädda sig ur farliga situationer. Den historia, som särskildt
gjorde intryck på mig, var följande:
— En afton, när jag var ensam, berättade fru Mc
Donald, märkte jag, att ögon tittade in på mig ur mörkret
utanför mitt fönster. Flykt var omöjlig, och min man skulle
troligen inte komma hem på ännu en timme eller mera. Hvad
skulle jag taga mig till? — Då fick jag en lycklig ingifvelse.
Westmore, Buffalo Bill. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
