- Project Runeberg -  Hvad vår kamp gällt. Stämningsbilder från "opponenternas" 20-åriga verksamhet /
47

(1905) [MARC] Author: Richard Bergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grunder blir det för Sverige och Sveriges konstnärer
en skam att vår secession blir synlig för utlandet?
Hvarför blir det för oss en skam som i utlandet och
broderianden sedan år tillbaka är offentligt och af alla
förnuftiga människor där anses tyda på stor
kraftutveckling och vara till hela konstlifvets fromma?
I Sverige ensamt är dylikt skamligt och man försöker

dölja det. Ett ynkligt svaghetsprof." Efter detta

afgörande möte går det nu ett par år lugnt och fredligt
till vid de stora marknadstillställningar och
landtbruks-möten, till hvilka konstens gudinna alltjämt inbjudes
att som rodocka vara med på ett hörn.
Gruppväsendet florerar intensivt och utvecklas så, att vid den
stora Helsingborgsutställningen 1903 det finnes ej mindre
än fyra grupper inom den svenska konstafdelningen:
den allmänna gruppen, “de frie“, “Svenska
konstnärernas förening" och “Konstnärsförbundet", men så
— pang! — går detta utställningsväsende och dess så
lugna “bestämmelser" likaledes sönder.

Det är naturligtvis Konstnärsförbundet, det lifiigt
hatade, men alltid lika lefvande “förbundet", som ställer
till bråk igen, som aldrig vill finna sig i en gång fastslagna
former, vore dessa än färska och från i går, utan —
egendomligt att säga — i stället vill, att allt, hvad
“bestämmelser" heter, skall följa med, ändras och utvecklas
i enlighet med konstens och konstnärernas behof, äfven
om detta skulle ske hvart eviga år; med andra ord:
vill, att “bestämmelserna för hvarje gång skola passa
till förhållandena". Illustration: Då förbundet fick
höra, att det utrymme som erbjöds detsamma i S:t Louis

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brkamp/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free