- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
349

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttas. Det ordnades en bädd i det stora rummet innanför
matsalen, det som låg längst bort i våningen, och hit flyttades han.

Det fanns en sak han var ivrig för, där han låg bunden vid
sängen, och det var kransen som Undén skulle ta med sig på sin
färd till Rom, kransen som skulle läggas på Matteottis grav som
en protest och en deklaration. Socialistledaren Matteotti hade
mördats och nu skulle denna svenska hälsning komma som ett
synligt vittnesbörd om broderskap. Den blev aldrig lagd på
graven, det hela väckte ont blod och var föremål för hetsiga
skriverier. Detta var vad Hjalmar närmast var upptagen av.
Sedan blev det alla de löpande ärenden som han så med ens
måst gå ifrån. Arthur Engberg, som han önskat få till chef för
Social-Demokraten då han blev statsminister för tredje gången,
kom upp och avlämnade rapporter och fick direktiv.

Två läkare skötte honom, doktor Widlund, som var specialist
på magåkommor, och doktor Holmin. Och nu blev det klart att
det var fråga om allvar.

Men sjuklägret var långt. Vissa dagar var han så bra att man
tänkte att det skulle passera, läkarna gåvo hopp om att han
ganska snart skulle bli bra. Hur skulle vi ha det denna jul?

Förra julen hade vi, Hugo och jag, hyrt fröken Thormans
stuga för fjorton dagar för att få samla familjen där. Georg var
i Amerika för Sacco- och Vanzettiaffären. Vi voro Sonja, hennes
man, deras son Jörgen, morbror Axel och föräldrarna. Vi sutto
hela dagen stilla runt bordet i storstugan, den väldiga öppna
spisen var försedd med travar av ved, som låg där att bara
kastas på. Vi åto och drucko och delade ut julklappar, och ute
var det gnistrande vitt och kallt — det blev tjugufyra grader
på natten. Av allt som man råkat göra är jag mest tacksam för
denna julafton, som vi inte visste skulle bli den sista verkliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free