- Project Runeberg -  Bottenhavsfiskare /
200

(1934) [MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Ångerman och hans hus - Fiskarglädje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 2

LUDVIG NORDSTRÖM

När karlen fått den i båten halade han in linan, och
kom så till stroppen och grep första taget om skötan.

Och se!

Denna morgon hördes, just som solen likt en blodig
fragga bredde ut sig över horisonten och sköt eld på
var våg, ett rop från det yttersta skäret, så långt ut,
att fiskrarna runt därom liknade stenar mot
brandhimlen, och ropet ekade gällt över havet.

Då kom svaret från det sydligaste skäret, som
liknade en röd sköldpadda med ett krithorn på ryggen
och omgiven av myllrande insekter — det var båtarna.

Och när solen snurrat sig rund igen som vanligt
och fått fart nog att börja färden genom rymden,
hördes det tredje ropet från mittelsättningen.

Från strändernas klippor och från skären lyfte
måsarna, och från en morgoninspektionsfärd utåt
grundklackarna kommo några, och alla samlades de ovan
fiskeflottiljerna. De singlade och sköto pilsnabbt ner
efter en urfallen strömming och slogos om den,
segraren teg, och de lurade skreko och vrålade,
fiskrarna hajade ur starka och morgonkrya lungor, ögonen
började lysa, sömnmolnen voro borta, och i den röda
havsmorgonen ljödo skratt och glada tillrop ute på alla
tre rodderna.

Landbergen fingo ett vänligare utseende, månen var
stor som ett strömmingskar och blank som en
strömming, och han log med sin tandlösa mun dragen från
kant till kant, innan han sjönk bakom skogen.

Luften kylde, men soluppgången hettade,
vattendroppet och strömmingen glittrade i näten, så att det
syntes, som drog var fiskare sin båt full av silvermynt,
och allt lägre och tyngre flöto båtarna, det såg slut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:36:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bottenha/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free