- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:286

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

vi voro bjudne till l:ste majoren på pounsch, hvilken
ljufva nektar äfven började att smått upplifva mitt
sinne. En af kamraterna kommer då och frågar mig om
jag, som varit kadett, ej kunde säga honom hvad den
kadetten hette som under signaturen Brn - eller Br -
eller något på B - skrifvit ett "forbannadt qvickt
poem1’1 uti Aftonbladet i vintras? Han gick nu vidare
i loftal, började läsa upp utantill några versar och
frågade mig ånyo om jag inte kunde säga honom hvad han
hette? Helt flat svarade jag nu: att han visst hette
Braun. Denne såg på mig helt förundrad och frågade:
"förmodligen en slägtinge?" - "Ja, vi äro till och
med så nära slägt att vi liksom man och hustru äro
ett kött och blod". Är det möjligt? sa’ han - oui,
sa’ jag. Som en raket flög han nu ifrån mig, och inom
några minuter såg jag alla med tviflande blickar
betrakta mig. Derpå kom den ene efter den andre
till mig för att förvissa sig om sannfärdigheten af
sagesmannens berättelse. De blefvo språksammare, jag
äfven, och inom en timma hade jag visst 20 supbröder -
både kaptener och gamla löjtnanter. Sedan denna dag
bevisade de mig den största höflighet och innerliga
vänskap: jag blef äfven muntrare och vi blefvo, som
jag tror, ömsesidigt helt nöjda med hvarandra. Min
slägtinge B. talade äfven om att de i Skåne frågat
honom hvart han, kom, hvad det var för en Braun som
skrifvit i Aftonbladet. Men säg: är detta ej rätt
komiskt? Det var åtminstone något som jag aldrig haft
nog egenkärlek att vänta.

Eu till min prosaiska del. Sedan min broders död har
jag ej kunnat vara stilla, utan har flackat omkring
halfva Vestergötland, och detta ombytliga lif tror jag
verkligen är mest öfverensstämmande med mitt lynne,
som endast finner sig roadt af omvexling. Länge var
jag dock i Lidköpingstrakten hos min farbror. Nu fick
jag ordres att resa till Gotheborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free