- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:34

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar I - Konung Oscar I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

riktigt anfördes anbudet att till kommunen
kostnadsfritt afstå alla på Helgeandsholmen
befintliga byggnader, så snart man visade någon
annan lämplig plats för hofstallet. Svårigheten
att förgäta misshagligheter, ja, till och med
oförrätter, var dock hos honom ej större, än att
han ibland betalade dem med välgerningar, oaktadt
han alltförväl visste att dessa ynnestbevis voro
detsamma som att så på hälleberget. Så hade en
skriftställare, som af honom åtnjöt understöd för
sig och sin familj, i en tidningsartikel anfallit en
af honom vidtagen regeringsåtgärd och det i mycket
förklenliga ordalag. Stilen förrådde författaren,
händelsen rapporterades för konungen med förfrågan
om ej pensionen vore förverkad? Svaret utföll:
"angriparens hustru och barn hafva ingenting med
angripelsen att göra, och hvad författaren angår,
så, behagar han glömma sina förbindelser till mig,
kommer detta ej att inverka på mitt löfte till honom/’

Ordspråket "lofva rundt och hålla tunnt" - en
svaghet, som så ofta satt kungaordet i misskredit
och gifvit anledning till varningen: "förliten eder
ej på furstar", fick aldrig någon tillämplighet
på den monark, hvarom nu är fråga. Tvärtom hade
Oscar I tagit till rättsprincip, isynnerhet då han
bestormades vid tillsättningen af lediga embeten,
att aldrig på förhand bortgifva platser, eller
med löften om tjenster biafsigt-ligt inverka på
de sökandes åsigter i ett eller annat fall. Han
ansåg det i högsta grad oädelt handladt att ingifva
statens tjenare förhoppningar, dem han ej med säkerhet
visste sig kunna uppfylla utan att begå mannamån,
och åtnöjde sig derföre att i fall, som det nyss
åberopade, ej bestämdt utfästa sig till något annat
än att så mycket det stod i hans makt söka befordra
förtjenstens framgång och låta den vederfaras all
möjlig rätt. Endast en gång skedde en afvikelse
från föresatsen, ehuru ej med vett och vilja. En
gammal Carolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free