- Project Runeberg -  Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571 /
XXVIII

(1898) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pyttis kyrkosocken sammanfaller i allmänhet icke
med dess länsmans- eller jordebokssocken. Om Mertlaks
fjärding har det redan varit fråga. Redan i 1552 års
räkenskaper och måhända tidigar e — de närmast föregående
årens tionderegister finnas icke i behåll — räknas Elimä
i ecklesiastikt hänseende till Pyttis kyrkosocken. Till
Pyttis kyrkosocken räknades äfven Kymmene
konungsgård jämte större delen af därunder hörande landbönder.
Medan Kymmeneelfs östligaste gren utgjorde gräns mellan
Pyttis och Veckelaks jordebokssocknar, tyckes den
ecklesiastika gränsen följt den gren af elfven, som skilde
Ko-nungsgårdsholmen (Hovinsaari) och det s. k.
Kymmen-land J) från hvarandra. Hit hörde 1558 Jäppilä,
Koivu-koski, Kaukola, Sallila, Karlebv och Mussalo (Must Saar)
landbönder. Men denna gräns är långt ifrån stabil. 1555
räknas hit utom dessa landbönderne i Pihko, Sallila,
Har-tola, Qvarnby, Karleby och Kymmen. 1568 åter
Kierik-kala (Gerickala) och Kalliokoski, hvilka sistnämnda byar
lågo på Kvmmenland.

Elimä sammanfaller till sitt område i ecklesiastikt
hänseende med jordeboksfjärdingen. Som fjärdingen från
äldre tider bildat ett skildt område för sig och äfven till
villkor och förhållanden i flere hänseenden är olikt Pyttis,
liar jag som af Tab. V synes, utbrutit denna fjärding
från Pyttis kyrkosocken och som naturligt är förenat
Ratula och Ahvis landbönders tionden med fjärdirigens.
Hirvikoski och Haavisto byars tionden har jag däremot
öfverfört till Pyttis socken.

Erinras må ännu om följande sakförhållande. I Sverge
upptogs (enl. Forssell) på få undantag när i
tiondelängderna blott uppgifter på kronotionden, hvilka utgjorde 2/„
af hela tiondebeloppet. I Borgå läns socknar utgöra
krono-tiondena blott af hela tiondebelopppet. 1557 2) års
tiondelängder liksom äfven 1564 års tiondelängd för Sibbå
visa tillika oförtydbart, att icke hälften utan hela
tiondebeloppet finnes upptaget i resp. tionderegister. Icke häller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/borgalan/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free