Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 —
de förnimma de under rummets ock tidens form,
och fatta sAledes sig sjelfva och hvarandra såsom
koordinerade 136). Vidare säges, att hvarje idee har
alla de lägre till sina positiva och alla de högre
till sina negativa bestämningar, -eller (§ 27) att den
negativt bestämmes af dessa sednare; och derpå
tHi-lägges, att den sjelf är upptagen såsom ett organ i
alla de högre, hvarigenom den erhåller en rikare
bestämdhet13?). Men att negativt bestämmas af nå-
136) Vi svare ej för att ej LB, nir ideerna sågas vara
högre och lägre, tänker sig den si som stående ofvanföre
och nnder hvarandra i rummet. Under tidens och rummets
form kan väl ingen förståndig menniska tinka sig de tvigtt
och nntteliga ideerna. Vi tänke ju icke ens våra egna
ab-stracta begrepp under denna form, om de än i ett visst
tidsmoment måste vara till för oss såsom actnella.
m) Enligt PB kan intet andeligt eller ideelt visen
hafva sina bestämningar utom sig, emedan det såsom sådant
har i sig sjelfva rummet, af hvilket allt utom och inom är
en bestämning. Det måste hafva dem alla i sitt
sjelfmed-vetande, emedan det genom dèm alla ir och förnimmer sig
sjelf såsom just.detta visendet och icke något annat, oas
det in’ iclaelt må förnimma dem mer eller mindre
ofullkomligt eller dunkelt. Men PB kallar sådana
bestämningar, utan hvilka visendet alls icke kan tånkas, och hvilka
det i den meningen har eller> innehåller ati sig, positiva,
och alla de öfriga kallar han deremot negativa. 8* t. ex.
fi ro alla de föregående talen positiva bestimhingar hos talet
10, emedan det omöjligen kan (Ankas utan att ifven de
tänkas, hvarföre man också kan søga, att det ir hvart och
ett ibland dem (tillsammans med de öfriga), hvilket likvil ej
i|inehir att det ir identiskt med någotdera ibland dem. Der»
•mot Äro alla do följande talen negativ» bestämningar till
talet 10; ty delt» .kan ganska til Unkas inom sig sjelf de*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
