Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1629 Italiensk konst 1630
T. v. Drottningen av Saba. Detalj av fresk i San Francesco, Arezzo. Av Piero dei
Franceschi. — T. h. Fietä. Målning av Giovanni Bellini. (Milano.)
ej att beträda samma vägar. Den
blide F r a A n g e 1 i c o, vars verk
till största delen finnas samlade i
San Marcoklostret i Florens, är
en övergångsmästare, som ännu
bevarar mycket av gotikens
dekorativa charm. De egentliga
ban-brytarna äro Masolino och i
ännu högre grad M a s a c c i o,
vilkas fresker i Brancaccikapellet
i Santa Maria del Carmine i
Florens (se ill. till M a s a c c i o),
präglade av kärv kroppslighet
och kraftig modellering, bilda
utgångspunkten för
ungrenässansens måleri. Till dem ansluter
sig den sunde, levnadsglade F r a
Filippo Lippi, som målar
madonnor, omgivna av skarpt och
känsligt uppfattade landskap.
Hans lärjunge var Bot t icell i,
vars konst med sin graciösa
linjestil har ett vekt, något
romantiskt drag. Han deltog i Sixtinska
kapellets smyckande med fresker,
men var för övrigt stafflimålare
och vann som sådan flera
efterföljare, främst Filippino L i p
-p i, Filippos son, och Piero
di C o s i m o. Vid sidan av dessa
målare märkas några, som med
Fra Angelicos konst som
utgångs
punkt eftersträva en mera
färgrik och dekorativ konst; främst
bland dem står Ben o z z o G o z
-z o 1 i. En grupp med rakt
motsatta mål utgöra de målare, som
gå vidare på Masaccios väg till de
formella uppgifternas lösande,
brottas med de perspektiviska
problemen och som Paolo Uccello
och Andrea del Gast a gno
för verklighetskravet offra allt
yttre behag i sina bilder. Även
Våren (detalj). Målning av Botticelli,
(Florens.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
