Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Interferens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Interferens
1446
varandra än de röda. På samma
sätt förklaras New tons
färgringar. Newton framställde en i
centrum tunn, utåt tjockare
”hinna” av luft genom att lägga en
lins på ett plant glas och kunde
då iakttaga koncentriska, färgade
ringar i hinnan. — Då ljus
träffar kanten av ett
ogenomskinligt föremål, sker diffraktion
(se d. o.). Går ljuset genom t. ex.
en smal springa, kan en bild av
denna ss. ett ljust band
uppfångas på en skärm. På ömse
sidor om detta band bildas genom
de avböjda strålarnas I. mörka
och ljusa streck, i n t er
fe-r e n s s t r i m m o r,
diffraktion sband 1.
böjnings-fransar. Enl. Huygens’ teori
(se d. o.) är varje punkt i
springan ett centrum för nya
vågrörelser 1. ljusstrålar. För
enkelhetens skull antages här, att
springans bredd upptages av 12
dylika punkter. Vid en punkt
på skärmen, så belägen, att
väg-skillnaden mellan strålarna 1
och 7 är % våglängd,
sammanfalla vågbergen med -dalarna.
Detsamma gäller då strålarna 2
och 8, 3 och 9, 4 och 10, 5 och
11 samt 6 och 12. På skärmen
bildas alltså där ett mörkt streck
1. ljusminimum. Vid en punkt, där
vägskillnaden mellan strålarna 1
och 5 är % våglängd, utsläcka
strålarna 1 och 5, 2 och 6, 3 och 7
samt 4 och 8 varandra. De
återstående 9—12 bilda ett ljust
streck, ett ljusmaximum. Maxima
uppträda, där vägskillnaden
mellan de närmast springans kanter
liggande strålarna är ett udda
antal % våglängder, minima, där
vägskillnaden är ett jämnt antal
% våglängder. Från ett maximum
går ljusintensiteten kontinuerligt
över i ett minimum. Intensiteten
av maxima avtager ut mot skär-
Interf erens.
mens kanter. Får ljus passera
genom ett större antal dylika
springor, som ligga bredvid
varandra med jämna mellanrum, får
man mycket skarpa ljusmaxima
i sådana riktningar, att
ljusknippen, som genomgått
närliggande springor, få en vägskillnad
på ett helt antal våglängder,
ty i dessa riktningar förstärka
alla ljusknippena varandra. Ju
närmare springorna ligga
varandra, desto mera ligga
ljus-maxima isär. Ur ljusmaximas
läge och springornas avstånd
kan det använda ljusets
våglängd beräknas. En dylik följd
av springor kallas ett gitter
(se Spektrum). Ett gitter
kan även bestå av en
speglande yta, på vilken med jämna
mellanrum dragits fina linjer.
Om ss. gitter användas
kristaller (se d. o.) visa även
röntgenstrålar I. — I. har tjänat som
hjälpmedel vid några av de
noggrannaste fysikaliska
mätningar, som utförts. Sålunda har
amerikanen Michelson o. a.
uppmätt vissa våglängder i
kadmiumspektrum med så stor
noggrannhet, att dessa våglängder
skulle kunna tjäna som normaler
för all längdmätning, om
arkivmetern i Paris bleve förstörd. –-
S. k. svävningar bero på I.
mellan ljudvågor. Om två
ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
