Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiansommar - Indianterritorier - Indicera - Indices - Indicium - Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301 Indianterritorier—Indien 1302
ning för en när som helst under
hösten infallande period med
vackert väder.
Indianterritorier (eng. Indian
reservations), områden i För.
Stat, och Kanada, vilka
förbehållits indianerna och ej upplåtits
till bebyggelse av vita. Dessa ha
under 1800-t. varit betydligt flera
och större än nu. Det största I.
låg v. om staten Arkansas och n.
om Red River och uppläts 1820—
37 åt ett flertal indianstammar.
Sedan regeringen 1889 köpt v.
delen, uppläts denna s. å. till
kolonisation, organiserades 1890
som territoriet Oklahoma och
förenades 1907 med ö. delen till
staten Oklahoma.
Indice’ra (lat. indica’re),
angiva, antyda. Jfr Indikation.
I ndices, se Index.
Indi’cium, lat. (sv. plur.
in-d i’ c i e r), bevis, tecken;
omständighet i en rättegång, varav man
indirekt kan sluta sig till ett visst
faktum, som skall bevisas. Den
bevisning, som åstadkommes genom
I., kallas indiciebevisning.
—■ Ss. ex. på I. angives i lagen
”uppenbart och på sannolika skäl
grundat rykte”, men ss. I. lämpa
sig givetvis även andra
omständigheter, t. ex. fotspår,
blodfläckar o. d. — Indiciebevisningar ha
under senare tid tillerkänts allt
större betydelse och
domstolsut-slag, särskilt i brottmål, grundas
numera ofta på enbart I.
Indien, namn dels på de två
östra av Asiens mot s.
utskjutande halvöar gemensamt kallade
Ostindien (till skillnad från
Västindien, se d. o.), dels på
det 1877 till kejsardömet
I. upphöjda brittiska
kolonialområdet på Främre Indiska
halvön, som jämte Burma sedan 1886
bildar Brittiska I. I den
senare betydelsen användes I. i
det följande. -— Om I:s
geografiska förhållanden och politiska
omfattning se Bortre Indien
och Främre Indien. — I:s
befolkning beräknas till omkr. 320
mill. (jfr tabellen), varav 230
mill. äro indoeuropéer, 65 mill.
dravidafolk och 13 mill.
mongoliska folk. 115,000 äro
engelskfödda. Befolkningen är fördelad
på nära 50 olika folk, omkr. 150
språk (se Indiska språk)
och 2,400 kaster (se d. o.). En
stark rasblandning har ägt rum.
Som folkgrupper betecknas
stundom även vad som snarast är
religionsformer 1. kaster.
Indelningsgrunden är språket, som dock i I: s
rasblandningskaos icke är ett fullt
tillförlitligt skiljemärke. Vanl.
särskiljas tre äldre
befolkningsskikt. 1) Som I: s urbefolkning
räknas de stammar, vilka
sammanfattas under namnet k o 1 a
-r i e r 1. kolh och som splittrats 1.
undanträngts av 2)
dravidafolk e n, vilka nu bebo s. och ö.
Deccan och i sin tur
tillbaka-trängts av 3) de i n d o
europeiska (ariska)
invandrar-folken från n.v., vilka nu utgöra
huvudmassan av I:s befolkning
och med ett gemensamt namn
kallas hinduer, ehuru denna
benämning även och oftast är en
religiös beteckning för
bekännar-na av hinduismen (se d. o.). Till
hinduerna i etnografisk mening
hör större delen av befolkningen i
Kashmir, Punjab, Rajputana,
Sind, Gujarat, Central-Indieri,
Hindustan, Bengalen, Orissa,
delar av Centralprovinserna och i v.
Deccan ungefär till 15° n. br. Som
en fjärde grupp kunna räknas de
mongoliska tibetanerna i
Himalaya. Dessutom finnas i I. en
mängd sinsemellan olika folk, som
i relativt sen tid gjort sig bofasta
där. Dit höra afghaner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
