Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre folkskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191
Högsbro—Högspänning
1192
organiserat ungefär som Statens
H. och erhöll examensrätt 1910.
— Dessutom fanns 1905—16 ett
privat H. i Lund, knutet till
Högre elementarskolan i Lund för
flickor. — Inträdesfordringar till
de enskilda H. är avgångsbetyg
från högre flickskola med
normal-skolekompetens samt muntlig och
skriftlig prövning i vissa ämnen.
— Avgångsbetyg (diplom) från
något av dessa H. medför dels
(efter 2 tjänsteår) behörighet till
ordinarie
ämneslärarinnebefatt-ning vid H., statens samskolor,
kommunala mellanskolor och
högre folkskolor och dels vid
statsunderstödda privatskolor
löne-tursrätt efter den högre
löneskalan (”högre kompetens”).
Högsbro, S o f u s, f. 1832, d.
1902, dansk folkhögskoleman och
politiker, led. av folketinget från
1858, 1887—1901 dess talman. H.,
som 1870 sammanslog
grundtvigi-aner och bondevänner i den s. k.
förenade vänstern och 1865—83
utgav grundtvigianernas
veckoblad Dansk Folketidende, spelade
en betydande roll ss. frisinnad
ledare. Bl. a. arbetade han för
sockenbandets upplösande och för
lagarna om valgmenigheder (jfr
Danmark sp. 46 f.).
Högsby, socken i Kalmar 1.,
jämte Fågelfors pastorat i Växjö
stift. 5,820 inv.
Högseröd, socken i Malmöh. 1.,
pastorat i Lunds stift. 1,700 inv.
Högsjö. 1. Socken i Västernorrl.
1., jämte Hemsö pastorat i
Härnösands stift. 4,450 inv. — 2. Gods
och f. d. järnbruk i Västra
Vingåkers skn, Södermani. L, ägdes
1663—1770 av medlemmar av
ätten Rålamb. Huvudbyggnaden
fick sitt nuv. utseende på 1860-t.
men innesluter delar av en
medeltida anläggning. — Vid H.
filtfabrik och ullspinneri; äg. Schull-
ström & Sjöströms fabriks a. b.,
grundat 1888.
Högsjöflottan (ty.
Hochsee-f lotte), benämning på den forna
tyska slagflottan.
Högskola, anstalt för högre
undervisning och för
vetenskapliga studier. Stockholms högskola
och Göteborgs högskola äro
närmast att jämföra med de svenska
statsuniversiteten. De ha en
likartad organisation som dessa och
samma examensrätt, men de äro
ej statliga och ha ej så många
fakulteter. Specialhögskolor äro:
Tekniska högskolan,
Skogshögsko-lan, Veterinärhögskolan (samtliga
statens) samt
Handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg,
samt följande, som dock ej
benämnas H.: Karolinska institutet,
Tandläkarinstitutet,
Farmaceu-tiska institutet, Gymnastiska
centralinstitutet och
lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp
(samtliga statens) samt Chalmers
tekniska institut (enskilt med
statsanslag). Studentexamen
utgör i allm. villkor för inträde i H.
(särskilda bestämmelser gälla
dock de fyra sistnämnda).
Krigshögskolan, Artilleri- och
ingenjör shögskolan (se Artilleri
sp. 700) samt Sjökrigshögskolan
äro uteslutande avsedda för
officerare. Namnet H. har även
tilldelats Konsthögskolan (se
Akademien för de fria
konsterna), ehuru
inträdes-fordringarna där (liksom betr.
Musikkonservatorium, dess
motsvarighet i musikundervisning)
huvudsaki. inskränka sig till en
viss teknisk färdighet.
Högslätt, högplatå, ett
höglandsområde med
jämförelsevis små höjdskillnader.
Högspänning. Enl. svensk
praxis indelas elektriska anlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
