Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypnotica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Hypogeisk—Hypotenusa
1084
nan, liknar mest dennas
stödjevävnad. Mittdelen av H. har
sannolikt bildats från svalget
och har en från den främre delen
något avvikande körtelart ad
byggnad. Med avseende på H: s
funktion se Inre sekretion.
— J fr Hjärna.
Hypoge isk (av grek, hypo’,
under, och ge, jord), se G r o n i n g.
Hypogy’n (av grek, hypo’,
under, och gyne’, kvinna), se
Blomma sp. 115.
Hypoklori’t, se Klo r.
Hypokondri’ (av grek,
hypo-ko’ndrios, underliv), stegrad
känslighet i den sensibla delen
av nervsystemet, parad med ett
abnormt noggrant aktgivande på
den egna kroppen och dess
funktioner. H. uppträder oftast hos
nervklena, neurastenici och
hyste-rici men kan ock vara symtom
på verklig sinnessjukdom.
Sjuk-domsanlag av denna art
utvecklas ofta genom en klemig
uppfostran. Den hypokondriske
uppmärksammar varje minsta
smärta, skada 1. oregelbundenhet
i organfunktionerna, han vädrar
genast någon allvarlig åkomma
och studerar noga symtomen, som
därunder oproportionerligt
förstoras. Vid studiet av sin
förmodade sjukdom söker han stöd i
läkarböcker och andras
erfarenheter, varvid det ena symtomet
tillkommer efter det andra. Han
ambulerar mellan läkare 1.
homeopater, prövar en mångfald
av reklammediciner och får för
någon tid bot, i och med det att
han hyser förtroende för
behandlingen. I de fall, där H. är
orsakad av olämplig uppfostran, kan
den möjligen övervinnas genom
allmän härdning, understödd av
åtgärder, som motverka den
sjukligt stegrade själviakttagelsen. —
Adj. hy p oko’nd r i sk.
Hypokrisi’ (grek. hypokri’sis,
skådespelarkonst), förställning,
hyckleri, skenhelighet. — H y p
o-k r i’ t, hycklare.
Hyposta’s (grek, hypo’stasis,
bottensats, väsen). Ss. filosofisk
term (till beteckning av en
”princip”, en ”substans” 1. ett
självständigt väsen) användes H.
framför allt i kyrkans
lärobild-ning (från Origenes’ tid), vid
utformandet av kristologin och
tre-enighetsläran. I modernt
vetenskapligt språkbruk betecknar H.
de i antiken vanliga mer 1.
mindre obestämda personifikationerna
av begrepp, egenskaper o. d. —
Med. Blodets sänkning till lågt
liggande partier av kroppen.
Hypo-sulfa’t, -sulfit, se
Svavel.
Hypote’k (av grek. hypote’ke,
underlag, pant), pantsatt
egendom, som ej överlämnats i
borgenärens besittning, s. k.
underpant (i motsats till
handpant). Emellertid användes H.
oftast ss. beteckning för
säker-hetshandlingar, t. ex. intecknat
skuldebrev (s. k. h y p o t
eksrevers), aktier, obligationer
o. d., som överlämnas till
borgenären ss. handpant. —
Hypo-t e k s b an k,
Hypoteksför-ening, Hypotekslån se
Bank sp. 1066.
Hypoteksförsäkring,
försäkring mot den risk, en långivare
kan löpa att icke erhålla
betalning för en fordran, för vilken
hypotiserats realsäkerhet (urspr.
endast inteckning i fastighet,
numera även aktier m. m.). I
Sverige infördes H. av Stockholms
in-teckningsgaranti a. b. (grundat
1869) och bedrives numera blott
av ett fåtal anstalter.
Hypoteksrätt, se Panträtt.
Hypotenu’sa (av grek,
hypo-tei’nein, sträcka sig under), den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
