Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugo Capet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981 Hugo Capet—Hull House 982
i fransk litteratur; hans
formfulländade, färgrika och livfulla
produktion betecknar den
definitiva brytningen med
fransk-klassicismens ideal och lägger
grunden till en ny fransk lyrik och ett
nytt franskt drama. Samtidigt
företer dock H:s författarskap
påtagliga svagheter; han har en
avgjord förkärlek för
sensationella effekter och hans romaner
och dramer lida ofta av en alltför
påtaglig konstruktion. Som
tänkare och kritiker är han helt utan
betydelse.
Hugo Capet [ygå’ kapä’] och
Hugo den store, se Capet
och Frankrike sp. 501.
Hugo Gebers Förlag,
bokförlag i Sthlm, uppkallat efter
Hugo Geber (f. 1853, d. 1914),
som 1887 i eget namn övertog J.
Seligmann och C:o förlag. Efter
hans död övertogs H. av sonen
Nils Geber, f. 1878. H. har
utgivit skönlitterära och på
senare tid framför allt en mängd
kulturhistoriska arbeten.
Hugues [ygg], fr., Hugo.
Huissier [uis-je’], fr.,
vaktmästare, rättsbetjänt.
Huitfeld, gammal dansk adlig
ätt, bland vars medlemmar
märkes Arild H., f. 1546, d. 1609,
dansk historieskrivare,
rikskansler, förf, till en berömd
Danmarks Riges Krönike (10 bd,
1595—1604; framförd till 1559).
Huitfeldtska
stipendieinrätt-ningen, se Hvitfeldtska
s t i pendieinrättningen.
Hui Tsung, f. 1082, d. 1135,
kejsare av Kina 1101—25. H.
var en av sin tids största
konstnärer. Han målade helst fåglar,
särskilt örnar och falkar (se ill.
till Kinesisk konst). Han
var även sin tids störste
konst-mecenat, grundade en
konstakademi och sammanförde där den
största samling kinesisk
målarkonst, som någonsin torde
existerat. För konsten försummade H.
regeringen, störtades av
tatarerna och dog i fångenskap hos
dem.
Hukplanka,
bordläggnings-planka, urtagen med ett hak och
inlagd mot stävarna. För att
undvika utspetsade bord mot
fartygsändarna slutar t. ex. varannan
planka ett stycke från stäven, s. k.
instickare 1.
insticks-planka, medan de
mellanliggande borden, hukplankorna,
breddas ut och gå hakformigt
ned, där instickarna sluta.
Hulared, socken i Älvsb. 1.,
jämte Dalstorp, Nittorp,
ölsrem-ma och Ljungsarp pastorat i
Göteborgs stift. 235 inv.
Huldra, ett skogsväsen av
täml. svårbestämd karaktär.
Namnet förekommer huvudsaki. i
västnordisk folktro och synes på
svenskt område vara ganska
okänt utom inom
skönlitteraturen.
Huliga’n, våldsverkare. Ordet
torde härröra från eng. hooligan,
ung gaturånare, som urspr. lär
ha varit namnet på dylik
brottsling i London.
Hull, Kingston upon
Hull [ki’ngstan oponhaTl], stad,
utgörande eget grevskap, i
York-shire, England. Belägen på n.
stranden av Humber, vid
mynningen av floden Hull. H. är en
stor hamnstad, viktig särskilt
genom samfärdseln med n.
Europa. Dessutom betydande
industristad och huvudort för havsfisket.
290,000 inv. H. blev stad 1299.
Hullgren, Oscar, f. 1869,
målare, har främst målat
mariner, vari han ansluter sig till
Konstnärsförbundets riktning.
Hull House [boll haos], se
A d d a m s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
