Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Howrah ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
957
Howrah—Hovrätt
958
ställt tumult i bondeståndet
ned-sattes en ständerkommission för
att uppspåra stämplingar mot
författningen. En hänsynslös
inblandning av ständerna i de
kungliga barnens uppfostran stegrade
hovets harm, som slutligen juni
1756 utlöstes i ett
statskuppsför-sök, vari drottningen var själen.
Illa planlagt, upptäcktes det i
förtid; flera deltagare, bland dem E.
Brahe, fördes till schavotten.
Under 176O-t:s partistrider kunde H.
dock snart åter göra sig
gällande, först i förening med de yngre
mössorna, sedan med hattarna.
Från 1766 framträdde kronprins
Gustav som drivande kraft, Fr. K.
Sinclair som parlamentarisk
ledare. Med H:s stöd ägde 1772 års
statsvälvning rum, varefter dess
uppgift var fylld.
Howrah [hao’rø], stad i Britt.
Indien vid Hooghli (jfr
Calcutta). 180,000 inv.
Hovrätt, den näst högsta
rättsinstansen i Sverige. Enl.
rättegångsbalkens 8 kap. 1 § är H.
konungens högsta nämnd, som
”äger uppsikt och vård hava, att
i de domstolar, som därunder
höra, rätt skipa efter lag och dess
rätta förstånd”. Den äldsta H.,
som inrättades i Sthlm 1614 ss.
”konungslig hovrätt”, var urspr.
avsedd att ensam utöva konungens
högsta domsrätt, vilken på grund
av oklar instansordning och
bristen på mellaninstanser blivit för
betungande för konung och råd.
Redan f. å. medgavs emellertid
vad från H. till konungen, vars
högsta domsrätt sedan förblivit
skild från H. (jfr Högsta
domstolen). Nya H. inrättades
sedan i snabb följd, 1623 för
Finland i Åbo, 1630 för
östersjöprovinserna i Dorpat och 1634 Göta
hovrätt i Jönköping. Den
kungliga H., snart kallad S v e a h o v -
r ä 11, intog länge en särställning,
i det den betraktades som ett av
de fem rikskollegierna och till
1660 hade drotsen till president.
1776 upprättades en H. för n.
Finland i Vasa. Sedan Dorpats, Åbo
och Vasa H. upphört att vara
svenska och 1820 Hovrätten
över Skåne och Blekinge
inrättats, har H:s antal förblivit
tre. Ett gammalt, men ännu ej
förverkligat önskemål är en H.
för Norrland. — H. är huvudsaki.
domstol i andra instans, som äger
döma över de rättegångssaker,
som från underrätterna dragas
under H:s prövning. Förutom
klagomål över allmän underrätts
och överexekutors beslut
tillkommer det H. att pröva klagan över
beslut av konsistorium i mål
angående ämbetsbrott av präst,
ävensom beslut av vissa
världsliga myndigheter, ss. synerätt,
K. B. och poliskammare,
polismål, gränsetullrätt m. fl. Svea
hovrätt (se nedan) är
dessutom vattenöverdomstol
(H:s 8:e division) och har en
särskild avdelning, K r i g s h o v
-rätten (se Kr igsdomstol),
som är överdomstol betr, militära
mål från krigsrätterna och de
militära befälhavarna. I vissa mål
är H. första instans, näml. betr,
åtal för stämplingar och
förgripel-ser mot konungen och
konungahuset 1. rikets frihet, åtal för
ämbetsbrott av domare och vissa
andra ämbetsmän, åtal för vissa
förbrytelser mot domare och
ämbetsmän, mål ang. brott mot
främmande makts beskickning,
vissa tvister om jus
patro-natus m. fl. H:s egenskap av
forum privilegiatum (se
d. o.) är sedan 1916 avskaffad,
över H. står konungens domsrätt,
utövad genom Högsta
domstolen (se d. o.). Enl.
lagstift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
